Världen

Sipri: Ingripande från väst skulle förvärra kriget

Den diplomatiska konflikten kring Syrien har hettats upp ytterligare de senaste dagarna. En militärt ingripande från väst skulle inte få slut på striderna, snarare skulle utvecklingen mot ett mer fragmenterat regionalt krig gynnas. ”Minns Libanon”, säger Neil Melvin på Sipri.

– Konflikten sprids redan till angränsande territorier. Grannländer dras in, flyktingar finns i såväl Turkiet och Jordanien och strider äger rum i Libanon. Inbördeskriget är på väg att bli regionalt, säger Neil Melvin, chef för fredsforskningsinstitutet Sipris konfliktprogram.

I måndags hotade Barack Obama att ingripa militärt om Syrien börjar använda kemiska stridsmedel. Syrien och dess närmaste allierade, Ryssland och Kina, avvisade hotet dagen därpå. Neil Melvin tror inte att man ska utesluta möjligheten att USA går från ord till handling.

– I det här fallet finns en rad potentiella möjligheter, från luftangrepp till markoperationer med specialtrupper och allierade länder. I första hand finns en oro för hur den humanitära situationen skulle påverkas av massförstörelsevapen, men också för i vems händer vapnen kan hamna när de väl implementeras, säger Neil Melvin.

Det handlar om en rad radikala grupper i Syrien och dess grannländer. Oron för att dessa skulle på tillgång till exempelvis kemiska stridsmedel delar USA med bland andra Turkiet och – framför allt – Israel.

Neil Melvin tror inte att Syrien kommer att bli föremål för en internationell Nato-insats i stil med den som Libyens Muammar Khaddafi på fall. Snarare en ad hoc-grupp med exempelvis Turkiet och Storbritannien. Möjligen Israel, men han tror att ”det skulle uppfattas så negativt i regionen”.

I en rapport från en månad sedan skriver Sipri att Syrien ska ha upp till fyra olika slags kemiska stridsmedel. Några dagar tidigare hade en talesperson på det syriska utrikesdepartementet bekräftat innehavet, precis som andra syriska regimföreträdare gjort tidigare. Uppgifterna tas dock inte sällan tillbaka.

– Hela utvecklingen gör att framtiden för ett enat Syrien hotas ytterligare. Man kan föreställa sig att Iran vill ha en buffertzon, men också Israel och Turkiet. Ett västligt militärt ingripande riskerar att accelerera den processen.

Utöver de senaste dagarnas prat om kemiska stridsmedel har västliga underrättelsekällor till The Independent gjort gällande att Irans högste ledare Ali Khamenei manat till terrorattacker mot väst som stöd till al-Assad-regimen. Att det skulle ske ser Neil Melvin som ”ganska osannolikt”.

– Det ska inte uteslutas, men det är ett spontant utspel som snarare syftar till att påminna alla om att Iran har viktiga väpnade stödgrupper som Hizbollah och Hamas som har sitt högkvarter i Damaskus.

Dessutom, säger han, har flera attacker riktats mot israeliska mål i Georgien, Thailand, Indien och Azerbajdzjan under 2012 – attacker som har kunnat kopplas till iranska säkerhetsstyrkor som i sin tur antas hämnas en rad attacker mot iranska kärnforskare.

Vilka är de mest rimliga scenerierna i dag?

– Min bedömning är att konflikten fortsätter förvandlas mot något ännu mer fragmenterat. Det som i dag ses som al-Assad mot en opposition kommer allt mer bli olika grupper i al-Assad-blocket och olika oppositionsgrupper, säger Neil Melvin.

– Det kan komma att bli en mycket komplex och multidimensionell konflikt med olika intressen, olika etniska och regionala aspekter, internationella aktörer… Minns Libanon som härjades av ett långt inbördeskrig under 1970- och -80-talet.