– Vi har sett att fler och fler rebeller beväpnar sig och vi har också sett regimen använda mer och mer tungt artilleri i Homs. Det är en upptrappning som liknar den i Libyen, men också andra platser som exempelvis i Gaza, säger Pieter Wezeman.

Han vill inte uttala sig i frågor som handlar om hur den syriska situationen bör hanteras. Hans expertområde rör vapenhandeln och dess eventuella konsekvenser. Syrien har på kort tid slutfört ett köp av sammanlagt 60 militära flygplan från Ryssland och normal för sådana här konflikter, säger Wezeman, är att man använder det man har.

– På de bilder som finns nu syns rebellerna kämpa mot stridsvagnar och allt tyder på att det kommer att eskalera, men det kan man förstås aldrig säga med säkerhet. Kanske gör Ryssland något som de säger att de ska göra.

Som vadå?

– Jag vet inte om Ryssland verkligen har kontakt med rebellerna, men de har mer insyn i Syrien än de flesta andra. Det finns rykten om att rebellerna också köper vapen, bland annat på svarta marknaden i Libanon, och eftersom det finns mycket vapen i Libanon är det rimligt att anta att det ligger någon sanning i det.

– Ett annat rykte är att ett land som Qatar kanske överväger skicka vapen till rebellerna, dels baserat på hur de agerade i fallet Libyen dels på landets hållning i Syrien-frågan. Det är svårt att säga något säkert, inga bevis finns.

Hur länge kan en väpnad konflikt pågå?

– Syriens armé är ganska stor så vitt jag vet. Situationen skiljer sig från den libyska på det sättet att Syrien är bättre utrustat och mer aktiv. Å andra sidan är landet uppdelat i olika folkgrupper så det är svårt att säga hur det utvecklas. Vi vet att en del soldater har hoppat av. Hur många? Ingen aning. Hur många finns kvar? Ingen aning. Kampviljan? Omöjligt att veta. Informationen är över huvud taget knapphändig. Det kan gå alla möjliga vägar.