Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Situationen i Houston en tragedi skapad av människan”

00:45. Heidi Moss öppnar dörren till sitt hem efter översvämningarna i Houston.

Houston har tillåtits växa utan att hänsyn har tagits till naturens viktiga funktion – att suga upp vatten från regn. På något sätt måste vi väva in den funktionen i stadens fibrer igen, säger Josh Lewis vid Tulane-universitetet i New Orleans.

DN var med när Heidi Moss återvände till sitt hem som slagits sönder av stormen Harvey.

Eftermiddag i Enchanted Oaks, enplansvillor under förföriska trädkronor i norra Houston. Grannar på väg hem efter tre dygns evakuering i gymnastiksalar och gillestugor. Välmående medelklass: garageuppfarter med två bilar. Fasta handslag. Mysig grannsämja. Pappkartonger med snabbmat för alla som vill ha. Ändå är det svårt att tänka på annat än sårbarheten i det här samhället.

Läs mer: Dammar öppnas för att rädda områden

Ta Heidi Moss, frånskild tvåbarnsmor i kakishorts och rosa topp. Ex-mannen anställd på White Tucker, en underleverantör i oljeindustrin. Houston är ett världscentrum för petrokemi, den tillverkningsindustri som förädlar olja till produkter så som syntetiskt gummi. Moss hyrda villa vetter mot en översvämmad allmänning. På den rosa ytterdörren ser man spåren av katastrof: löv och jord som fastnat så högt som en meter upp. Hon har ännu inte vågat öppna dörren – hon står i gyttjan och håller gråten tillbaka.

– Seriöst, var börjar man?

Tusentals fasader i USA:s fjärde största stad ser ut som skitiga badkar. Fastighet efter fastighet skäms av en brunaktig sorgkant. Frän stank av begynnande mögel. Droppande heltäckningsmattor på garageuppfarterna. Mörka trämöbler designade för att se robusta ut ligger sönderslagna. Den totala kostnaden för stormen Harvey kan stiga till 108 miljarder dollar, enligt uppskattningar i The New York Times. 80 procent av alla drabbade kan stå utan försäkring.

Betong och motorvägar. Stora städer som Houston har visat sig vara särskilt sårbara för extremt väder.

Heidi Moss, hemmafru utan varken make eller hem, tillhör den skaran. När hon ringde sin värd i morse var personen kortfattad, och undrade:

– När kan du vara ute?

Heidi Moss fattar mod och slår upp dörren. Ett sönderslaget liv skvalpar omkring därinne. Kylskåpet har vält. Soffan seglat i väg. Kläderna i den kvaddade garderoben har börjat ruttna.

– Åh gud. Heliga skit. Förlåt.

Houston är en av USA:s snabbast växande storstadsregioner. 2050 bedöms Texas ha passerat Kalifornien som den mest folkrika delstaten med omkring 54 miljoner invånare. Delstatens tre största städer – Houston, Dallas och San Antonio – tillhör redan nu USA:s mest tio mest befolkade. Austin är nummer elva.

”Texas är framtiden” lyder rubriken på ett 23-sidigt reportage i tidskriften The New Yorker. Artikelförfattaren Lawrence Wrights tes är att Texas konfliktpunkter – nationsgränsen, invandringen, latinamerikanerna, klyftan mellan stad och land – är så tydliga att delstaten speglar USA i stort, och utgör ett Amerika i sammandrag.

Stormen Harvey hade inte detonerat när reportaget trycktes i juli. Men debatten om katastrofen lär få nationell betydelse. Houstons demografi är framtidens: befolkningen är etniskt blandad och inkomstklyftorna skarpa. I mitten av oktober kommer författaren och professorn Ahsley Dawson ut med boken ”Extreme cities”, där samtidens metropoler beskrivs som särskilt sårbara för klimatkrisens konsekvenser. Megastäderna är ofta belägna vid hav med stigande vattenstånd.

På telefon från New York beskriver Ashley Dawson Houston som ett skolboksexempel på hans budskap.

Foto: Carter Smith Många kvarter i USA:s fjärde största stad är översvämmade trots att det varit uppehåll och sol i Houston sedan onsdag. Foto: Vincent Laforet/NY Times

– Stora städer har visat sig oerhört sårbara för extremt väder, säger han. Vilket Houston är ett perfekt exempel på. En central faktor, särskilt sann för Houston, är att dagens kapitalism är kopplad till fastighetsspekulation och markexploatering. I Houston har tiotusentals hektar våtmark asfalterats över vilket drastiskt underlättat för översvämning. Fattiga människor bor ofta i direkt anslutning till de mest utsatta områdena. Så jag tycker det är viktigt att betrakta situationen i Houston som en tragedi skapad av människan, länkad till liknande katastrofer i andra extrema städer.

Houston saknar, eller är befriat från, detaljplaner, så kallade ”zoning laws” som reglerar tillväxten i många andra västerländska städer, även i Texas.

Houston växer oreglerad av byråkrati. Varuhus, fabriker, lägenhetskomplex bereder ut sig ohämmat längs de flerfiliga motorvägarna. Ett slags urban anarki där en biltvätt kan resas vägg i vägg med en kyrka utan att någon central bestämmelse sätter stopp.

Moderna detaljplaner uppkom ursprungligen i Tyskland under sent 1800-tal för att skydda boendemiljöer från industrins skadeverkningar och gifter. I Houston har fabriker och företag inte behövt ta hänsyn till sådana skyddsvallar. Det skriver urbanhistorikern och professorn Håkan Forsell i ett mejl till mig. ”En enorm skjuts för den geografiska etableringen av tillväxtdrivande företag”, skriver han om Houston.

Som svensk känner man sig lätt vilsen i den osentimentala stadsbilden. Under sex dagar kör jag runt på Houstons motorvägar utan att hitta tillstymmelse till ett centrum. Landskapet, en urban stäpp av bilfirmor och madrassbutiker och budgetmotell, bara fortsätter. Många Texasbor betraktar den oreglerade staden som ett uttryck för delstatens frihetstörst och företagaranda, ett modernt vilda västern.

– Houstonborna gillar inte regler och att bli styra av andra, säger fotografen Carter Smith som bor här och har tagit bilderna i det här reportaget.

Houston präglas av betong. Köplada efter köplada, förbunden av motorväg efter motorväg, i samma cendréfärgade cement. Den lyser röd i den avgasiga solnedgången. Problemet med cement är att den inte släpper igenom vatten något vidare. Harvey dumpade 1,2 meter regn över Houstons betongtundra i veckan, och där låg vattnet kvar, tills människor tvingades att fly.

Vid Tulaneuniversitet i New Orleans studerar Josh Lewis hur orkaner påverkar urbana ekosystem.

– Många amerikanska städer som tog form mellan 1950 och i dag lämnade inte tillräckligt utrymme för natur, säger han. Då förlorar man de tjänster som naturen tillhandahåller – en av de viktigaste är naturens förmåga att absorbera vatten. Det är särskilt relevant för den amerikanska söderns storstäder som drabbas av häftiga regn. På något sätt måste vi väva in denna funktion i stadens fiber igen.

Foto: Carter Smith Hundratusentals invånare i Texas har evakuerats. Foto: F. Carter Smith

I kvarteret Enchanted Oaks – som översätts Förtrollade ekar – längtar Heidi Moss efter träd.

– Jag är ingen överkänslig ”miljömupp” men min syrra bor i Seattle och där är staden mer försiktig, säger hon. Här handlar allt om girighet. Förra året köpte en byggherre upp ett grönområde däruppe och skövlade. Jag tror byggherrarna spelar in om man frågar vad som ligger bakom Harvey. Det är bara betong här. Inget som suger upp.

Södra Houston är fullt av raffinaderier med ledningar som löper ut i Mexikanska golfen. I stadens västra delar, i distriktet House energy corridor, har flera multinationella bolag i gas- och oljeindustrin sina amerikanska huvudkontor. I torsdags såg jag hur mellanchefer räddade konstsamlingar och fruars pälsar ur sina översvämmade villor med kanot. Onekligen får frågan om Harveys uppkomst en extra dimension i just Houston, där stadens välstånd vilar på olja och gas sedan decennier. Som bidrar till den globala uppvärmningen.

Exxon mobil, världens största privata oljeföretag, är en av Houstons större arbetsgivare. Bara dagar innan Harvey drog in publicerade Harvarduniversitet en uppmärksammad studie som visar att Exxon under 40 år vilselett allmänheten genom att mot bättre vetande så tvivel om klimatkrisens risker i sin kommunikation med omvärlden.

Grannarna i Enchanted Oaks saknar sina träd, men följer i övrigt president Trumps och Texasguvernören Greg Abbotts klimatlära. En bluff från den företagarfientliga vänstern, tror de.

Steve Mulden, säljare på underleverantören Pipeline supply, säger:

– Jag tror klimatförändringarna kan ha något med Harvey att göra. Men jag tror inte människan påverkar klimatet. Texas har 300 år av klimatförändringar bakom sig. Vi hanterar problemen när de kommer – även om jag tankar rätt och återvinner.

Mulden har ett Trump-klistermärke på sin truck och stöder presidentens beslut att ta USA ur Parisavtalet.

– Han vill att avtal ska gynna USA. Nu kan vi omförhandla. Det var därför jag röstade på honom: för att han ska se till att världen slutar utnyttja oss.

Foto: F. Carter SmithCarrie Tucker Wilganowski tycker att Houstonbor utan översvämningsförsäkring spelar rysk roulett med sina liv. Foto: F. Carter Smith

Några villor ned bor Carrie Tucker Wilganowski, en pigg pensionär som skäller på sina grannar för att de inte skaffat översvämningsförsäkring.

– Jag tror inte på den globala uppvärmningen, säger hon. Jag tror jorden har cykler – ungefär som vi kvinnor. Efter menopausen börjar allt om igen. Jag tror på planetära cykler. Texas har haft stormar i ett sekel. Orkanen 1900 var den värsta. Berodde den på den globala uppvärmningen?

De boende på Timber run talar om stormarna som fruktade släktingar som då och då kommer på oanmälda besök.

Enligt Johan Rockström, internationellt ansedd professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, kan klimatforskarna inte dra en tydlig orsakskedja mellan enskilda extrema väderhändelser som Harvey och global uppvärmning.

Däremot kan forskarna med säkerhet visa att människan har bidragit till att jordens medeltemperatur har ökat med 1,2 grader. Och att 95 procent av värmen som är orsakad av människans utsläpp av växthusgaser ligger lagrad i haven.

– Och om all denna energin skulle släppas ut skulle temperaturen höjas med 36 grader Celsius, säger Johan Rockström på telefon från Stockholm.

– Så det råder ingen osäkerhet om att orkaner får sin energi från värmen i haven. Därmed kan man inte frikoppla extrema väderhändelser som Harvey från den mänskligt orsakade klimatförändringen. Med säkerhet är det så att den globala uppvärmningen förstärker denna typ av extrema händelser. Vi akademiker tenderar att göra samhället en otjänst genom att säga att vi inte vet om det finns en koppling. Vad vi vet är att stormar av detta slag, som är naturliga fenomen, får sin energi av värme och värmen har vi bidraget med i stor utsträckning.

På andra sidan riksväg 45, i lägenhetskomplexet Timber Run, tittar jag in hos Erica Casey, afroamerikansk fembarnsmor som fick alla sina tillhörigheter bortspelade av orkanen Katrina i New Orleans 2005. Hon fick 10 000 dollar, omkring 80 000 kronor, av myndigheterna för att starta om sitt liv i Houston.

Familjen Casey evakuerades till en högstadieskola i norra Houston i måndags. Men lägenheten klarade sig, den låg i rätt hörn av kvarteret. Hon är utom sig av lättnad.

Två hundra meter längre ned står Geraldine Walker och river dyblöt heltäckningsmatta ur sin lägenhet på gatuplanet. Hon flyttade in för bara två månader sedan, ursprungligen från staden Baton Rouge i Louisiana.

Nu ska hon lappa ihop sitt liv med hjälp av handpenningen hon fått från hyresvärden, några tusen kronor.

– Efter Gustav flyttade jag till cementpoolen Houston, säger Geraldine Walker uttryckslöst.

Orkanen Gustav, som hon syftar på, förstörde egendom i Louisiana för 3,4 miljarder dollar sommaren 2008.

Allison, Katrina, Gustav, Harvey – de boende på Timber Run talar om stormarna som fruktade släktingar som då och då kommer på oanmälda besök. Våldsamma.

– Man oroar sig inte för folk längre, man oroar sig för är naturkatastroferna, säger Geraldine Walker i den stillastående eftermiddagshettan.

 

Fakta. Harvey

Stormen slog till mot den amerikanska södern sent på fredagskvällen den 25 augusti.

Nästan 800 000 invånare i Texas har sedan dess beordrats att evakuera. Ytterligare nära en miljon människor ska frivilligt ha lämnat sina hem av oro för överfulla floder och dammar.

Harvey är den värsta storm som har drabbat delstaten på femtio år.

Det är oklart hur många som kan ha dött i stormen.

Fyra av fem som har drabbats kan stå utan försäkring.

Enligt uppskattningar i New York Times kan kostnaderna för stormen uppgå till 108 miljarder dollar.

Stormen har bland annat slagit hårt mot oljeindustrin och raffinaderier körs på reducerad kapacitet, med rusande oljepriser som följd.

Källor: USA:s regering, lokala myndigheter, TT, NYT, DN

Fakta. Houston

Houston grundades 1836 och är i dag Texas största stad med 2,3 miljoner invånare i de centrala delarna, och 6,8 miljoner människor i hela storstadsregionen.

Här finns stora tillgångar av olja och naturgas, salt, svavel och kalksten.

Det gör att regionen har en hög koncentration av oljeindustri och petrokemisk industri.

Här finns också en betydande stål- och maskin- samt elektronikindustri.

Hamnen är en av USA:s största.

I Houston finns ett 30-tal universitet och högskolor samt flera ansedda museer och teatrar.

Källor: NE, DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.