Den kinesiska ledningen visste hur omvärlden skulle reagera, men är självsäker och hoppas att tibetanska demonstranter lägger krokben för sig själva.
Upproret i Tibet gör att kommunistpartiet väljer en allmänt hårdare linje. Det betyder även att den fängslade advokaten Hu Jia, som enligt uppgift till DN var på väg att släppas, troligen får ett straff på minst fem år.
Det är några av slutsatserna som framförs av intellektuella i Peking i intervjuer med DN.
Två veckor efter att munkar fredligt började protestera i Lhasa och efter att ett okänt antal invånare dödats har situationen i Tibet blivit en daglig angelägenhet i stora delar av världen.
- Kinas ledare är säkra på att västliga ledare inte kommer att uttala högljudd kritik, och de vet att det inte blir någon OS-bojkott. Det är bara frivilligorganisationer som protesterar i omvärlden. Högt uppsatta kinesiska ledare har sagt att "Bush står bakom oss, så det här blir inga problem", säger Xu Youyu, en liberal filosof, vid Chinese Academy of Social Sciences.
USA:s president George Bush har förklarat att han inte förespråkar bojkott och att han kommer till OS-invigningen i Peking. Få andra ledare vill utmana Kina, vars ekonomiska styrka bara ökar landets inflytande.
Självförtroendet kommer av just detta, konstaterar Xu Youyu.
Egentligen har den kinesiska centralregeringen en tvåsidig strategi inför OS. Dels att öka kontrollen i samhället, dels att skaffa sig en bra image i väst. Men i kritiska situationer som under oron i Tibet väljer den gamla och beprövade metoder för att slå ned protesterna hårt.
Det är en kortsiktig policy i Tibet, men även den långsiktiga har visat sig misslyckad.
- Peking har investerat i ekonomisk utveckling i Tibet, men tibetaner anser att ekonomin inte är allt i deras liv, säger Liu Junning, en frisinnad politisk expert.
För att vinna tibetanernas respekt måste regimen i Peking låta dem få styra sina områden själva, utan inblandning av ledare som är etniska kineser.
- De måste få religionsfrihet och få rätten att hänga bilden av Dalai lama hemma på väggen. Annars får centralregeringen aldrig med sig tibetanerna. I en demokrati hade det varit lätt, men Kina är en enpartistat där kommunistpartiet är ointresserat av maktdelning och rädd för vad som skulle hända i andra provinser om de gav Tibet särskilda rättigheter, säger Liu Junning.
Enligt den kinesiska ledningen var upproret i Tibet noggrant planerat av Dalai lama för att försöka kasta skugga över OS i Peking och splittra landet.
Efter en hätsk kampanj i statliga medier (och efter att Peking har stängt ute utländska journalister, censurerat och kritiserat internationell nyhetsförmedling) är en majoritet av kineser av samma åsikt som ledningen.
Det svåra är inte att spela på nationalistiska strängar, men kanske att tänka nytt. Vad hade hänt om Kinas partitopp redan för flera månader sedan hade bjudit in Dalai lama till överläggningar i Peking? Omvärlden hade knappast protesterat och Tibet hade troligen inte blivit en akut fråga inför OS?
- För mig låter det som en underbar idé, säger Xu Youyu. Man kan fråga sig varför centralregeringen är så dum, men mekanismerna som styr Kina är komplicerade. Situationen i Kina beror på hur lokala myndigheter rapporterar till Peking, och i Tibet finns det ingen lokal politiker som hade velat se Dalai lama inbjuden av högsta partitoppen.
- Det hade ändrat alla förutsättningar för deras arbete. Därför överdriver lokala ledare i sin rapportering till toppen och säger att situationen är farligare än den är.
Sett med ögon från maktens Peking är problemet med Dalai lama att han har starkt stöd i västvärlden.
- Utan Dalai lama vet den kinesiska ledningen att stödet för Tibet skulle minska. De unga tibetaner som nu utlöst kravaller och som kräver självständighet för Tibet spelar centralregeringen i händerna. Vad den hoppas är att exiltibetaner utomlands ska attackera fler kinesiska ambassader. På så sätt räknar Kina med att det förtroende som tibetaner byggt upp i världen snabbt ska gå förlorat, förklarar Xu Youyu.
En tredje intellektuell, som DN talar med, förebådar ännu hårdare tag efter OS.
- Före och under OS måste myndigheterna visa upp sitt bästa ansikte inför omvärlden, men efteråt kan de säga: du sa något dåligt för ett par månader sedan, det ska du bli straffad för nu, säger professorn som vill vara anonym.
Det är också han som berättar om planen som fanns för advokaten Hu Jia, som står anklagad för omstörtande verksamhet och vars rättegång startade i förra veckan.
Det fanns arrangemang klara för att släppa Hu Jia fri. Han skulle tvingas erkänna någon mindre förbrytelse för att Kinas ledning skulle kunna behålla ansiktet, men sedan skulle domstolen släppa honom (som en gest inför omvärlden, som hela tiden protesterat mot fängslandet av honom)
- Allt var planerat före protesterna i Tibet, men efter dem beslöt man att straffa honom hårdare i stället. All kritik kommer att bestraffas hårdare och Hu är ett av offren, säger professorn om rättegången som ännu inte är avslutad.