Tisdagen den 12 januari
Klockan 16.53, vid midnatt svensk tid, drabbas Haiti av en jordbävning med magnituden 7,0 på richterskalan.

Till att börja med rapporterades att det kraftiga jordskalvet ägt rum i Karibiska havet och en lokal tsunamivarning utfärdades. Senare lokaliserades skalvets epicentrum, som ligger på ett djup av 13 kilometer, cirka 15 kilometer sydväst om den tätbefolkade huvudstaden Port-au-Prince.

Skalvet är en av de kraftigaste i området på över 200 år och efter huvudskalvet noterades även 14 efterskalv varav det kraftigaste med en magnitud på 5,9.

Panikslagna människor flyr ut på gatorna efter första skalvet, hus faller samman, all telefoni slutar fungera och elavbrott mörkar gatorna. Parlamentet, presidentpalatset, sjukhus och skolor kollapsade och mängder av människor begravdes och fastnade i rasmassorna.

Även turistorten Jacmel söder om Port-au-Prince drabbades svårt.

FN:s högkvarter i huvudstaden rasade samman och att dess chef och många medarbetare omkommit.

Onsdagen 13 januari
Dagen efter skalvet pågår arbetet för fullt med att få ut människor som fastnat under rasmassorna och sjukvård av de skadade. Men sjukhusen är raserade och få hjälporganisationer finns på plats. Människor gräver med händerna för att få fram dem som fastnat.

Rapporter om skottlossning och plundring kommer från staden och förnödenheterna som erbjuds från världens länder har svårt att nå fram till katastrofområdet.Samordningen är svår och flygplatsen blir överbelastad och kan endast ta emot det allra nödvändigaste.

President René Préval återgav på onsdagskvällen beräkningar som gick ut på att mellan 30.000 och 50.000 människor mist livet.

Den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar att skicka två IT-tekniker som ska finnas som stöd till FN:s styrka i Port-au-Prince.

USA:s utrikesminister Hillary Clinton avbryter sina åtaganden för att prioritera arbetet med de amerikanska Haiti-insatserna och använder flodvågskatastrofen 2004 som jämförelse. USA skickar både plan och fartyg mot Haiti och sänder också upp till 3.500 soldater för att bistå i räddningsarbetet och förbättra säkerhetsläget efter katastrofen.

Av de tiotal svenskar som UD tror befinner sig på Haiti har man fått kontakt med sju.

Torsdag 14 januari
Antalet hemlösa efter katastrofen uppskattas vara tre miljoner av landets sammanlagt cirka nio miljoner invånare.

MSB beslutar att utöka hjälpsändningen och planerar för att skicka 20 personer som ska bygga ett basläger i Port-au-Prince till förmån för FN. Samtidigt avsätter Sida 100 miljoner kronor till FN:s humanitära appell. Två miljoner avsätts till Svenska kyrkans katastrofarbete.  Röda Korset får fem miljoner för att de värst drabbade ska få tillgång till bland annat vatten och 20 miljoner beviljas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för bland annat tekniskt stöd och samordning.

Mer hjälp anläner från bland annat från EU och USA men det är fortfarande svårt att organisera landingar på flygplatsen.

Fredag 15 januari
Världens olika insamlingar börjar komma igång och de svenska insamlingarna startar starkt. Bland annat hade Röda korset fått in över 2,6 miljoner kronor fram till på fredagen, de flesta bidragen via SMS.

USA:s president Barack Obama beslutar att sätta 100 miljoner dollar åt sidan för som han beskriver det ”En av de största hjälpinsatser i vår moderna historia”.

Räddningsarbetare och överlevande kämpar med att gräva fram människor ur rasmassorna.

16 månader gamla Winnie Tilijn räddas ur rasmassorna efter att ha varit fast i 68 timmar.

Lördag 16 januari
Forskare varnar för nya stora skalv i Haiti och dess grannländer. Fyra dagar efter jordbävningskatastrofen pekar bedömare på risken för uppror och ett allas krig mot alla i den fattiga huvudstaden Port-au-Prince. Bland annat härjar Machete-beväpnade gäng på gatorna för att komma över pengar och mat. Haitis president René Preval liknar tillståndet vid en krigssituation.

Sverige skickar sin första hjälpsändning med material.

Port-au-Prince drabbas av ett efterskalv av magnituden 4,5. Räddningsinsatserna avbröts tillfälligt men skalvet inte var tillräckligt kraftigt för att orsaka stora skoador.

Söndag den 17 januari
USA:s utrikesminister Hillary Clinton anländer till Haiti. USA startar en provisorisk hamn som kan ta emot hjälp sjövägen.

Plundringarna och våldet trappas upp i Port-au-Prince och två hjälparbetare skjuts natten till söndagen. En skadas svårt och förs till Dominikanska republiken för operation.

Haitis premiärminister uppger att 25.000 döda har begravts, och runtom i Port-au-Prince har invånarna i desperation börjat att bränna lik. De senaste siffrorna från Haitis regering talar om 50.000 döda och 1,5 miljoner hemlösa.

Expresidenterna Bill Clinton och George W Bush gör ett gemensamt upprop för att samla in pengar till Haiti.

Måndag den 18 januari
EU beslutar att bidra med drygt 4 miljarder kronor i katastrofhjälp och för en långsiktig uppbyggnad av landet. USA:s tidigare president Bill Clinton anländer som FN:s speciella sändebud till Haiti för att möta landets ledare. Med sig har han också nödhjälp. Sammanlagt har 75 personer kunnat grävas fram levande ur rasmassorna.

Tisdag den 19 januari
Den grupp från svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB )som flög till Haiti från Arlanda på lördagen anländer till huvudstaden Port-au-Prince. Meningen är att MSB-personalen tillsammans med sin uppdragsgivare FN:s matprogram (WFP) ska upprätta ett tältläger med bostäder och kontor för FN-personal.

Onsdag den 20 januari
Mat, medicin och sjukvårdsutrustning börjar anlända till Haiti i allt större omfattning. Men den krossade infrastrukturen gör det svårt för hjälpen att distribueras.

Strax efter klockan sex på morgonen lokal tid drabbas Haiti av en efterskalv av magnituden 6,1 på Richterskalan. Skalvet låg på tio kilometers djup, sex mil västsydväst om Port-au-Prince vid den lilla kuststaden Petit-Goave. I huvudstaden känner man av skalvet men det leder inte till ytterligare förödelse. Det kommer inte heller några uppgifter på förödelse i Petit-Goave.

Under onsdagen kommer rapporter om att 121 personer grävts fram ur Port-au-Princes ruiner. Siffran kan verka låg i relation till dödstalen men hör till de högsta någonsin vid internationella räddningsinsatser efter skalv. Och under onsdagen blandades rapporterna om död och förstörelse med fler solskenshistorier där människor efter många dygn räddades ur ruinern.

Torsdag den 21 januari
Hamnen i Port-au-Prince, som skadats kraftigt i skalvet, sätts åter i drift. Det extrema trycket av biståndsflyg blir lägre på huvudstadens flygplats.

Myndigheterna försöker samtidigt få hundratusentals nödlidande att lämna huvudstaden. Upp mot 1,5 miljoner haitier är hemlösa efter skalvet. Många bor nu på enklast möjliga sätt, utan sanitära resurser. Rädslan för epidemier och sjukdomar är stor.

Fredag den 22 januari
USA:s senat och representanthus har röstat ja till ett lagförslag för att ge skattelättnader till dem som skänker pengar till nödlidande i Haiti. Däremot förändras inga lagar för haitier som försöker att ta sig in i USA illegalt.

En 84-årig kvinna räddades ur rasmassorna från sitt hus i Port-au-Prince, tio dagar efte jordbävningen.

Enligt den geologiska institutionen US Geological Survey är skalvet i Haiti det dödligaste i regionens historia. Hittills har myndigheterna räknat till 111 499 omkomna och de beräknar att dödstalet stiger till över 200 000.

Flera barn har försvunnit från sjukhus i Haiti efter skalvet, rapporterar FN:s barnfond (Unicef). Det väcker oro för att människosmugglare kan försöka få barnen adopterade utomlands.

Medicintidskriften The Lancet anklagar hjälporganisationer för att vara alltför intresserade av att positionera sig själva och på så sätt bidra till kaos i Haiti.

Det är katastrofens storlek och landets svåra förutsättningar som gör hjälpinsatserna svåra att hantera, inte några stridigheter om publicitet mellan hjälporganisationerna, menar Erik Zachrison, generalsekreterare på FRII.