Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Skotten splittrar ännu Sarajevo

Terrorattentat eller hjältedåd? På hundraårsdagen av skotten som blev upptakt till första världskriget delar frågan fortfarande Sarajevo. Resultatet är två olika minneshögtider i dag, med tillresta symfoniorkestrar på båda platserna.

Skotten i Sarajevo uppmärksammas på många håll i Europa i dag. På få andra ställen är dock den historiska händelsen fortfarande så politiskt laddad som i den bosniska huvudstaden.

När Sarajevos späckade minnesvecka i dag kulminerar i en konsert där Wienersymfonikerna framför verk av Haydn, Schubert, Brahms och Ravel blir sprickan extra tydlig. Bland åhörarna finns flera europeiska stats- och regeringschefer, men ledarna för Republika Srpska, den serbiskstyrda delen av Bosnien, bojkottar evenemanget.

Tillsammans med Serbiens president och premiärminister firar bosnienserberna i stället i Visegrad, öster om Sarajevo. Där kommer Serbiens nationalorkester att spela Vivaldis Sommarkonsert som en hyllning till Gavrilo Princip, den 19-årige serbiska nationalist som avlossade de två skotten som dödade den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans gravida hustru Sophie. I östra Sarajevo kommer en staty av Princip att avtäckas.

Synen på Gavrilo Princip och det som hände i Sarajevo för hundra år sedan följer den etniska uppdelningen av Bosnien.

För serberna är Gavrilo Princip en frihetskämpe. De berömda skotten innebär slutet på Österrike-Ungerns ockupation av delar av Balkan.

– Mordet ledde till att livegenskap och slaveri försvann, säger den serbiske filmregissören Emir Kusturica till Reuters. Kusturica ansvarar för det serbiska arrangemanget i Visegrad.

Kroater och muslimer är mera välvilligt inställda till Österrike-Ungern, som styrde över Bosnien för hundra år sedan. I stället ges Gavrilo Princip skulden för att ha satt i gång ett fyra år långt blodbad i Europa.

Många kroater och muslimer ser också Gavrilo Princip som en del av samma serbiska nationalism som låg bakom delar av den etniska rensningen under Bosnien-kriget mellan 1992 och 1995.

– Vad olika personer tycker handlar om känslor, inte om seriösa historiska argument, säger Husnija Kamberovic, ledare för Sarajevos historiska institut.

Den pågående historiska konferensen om skotten i Sarajevo och första världskriget har inte lockat några bosnienserbiska eller serbiska deltagare. Det enda evenemang som alla etniska grupper hittills stått bakom var ett cykellopp förra helgen, som arrangerades av Tour de France.

Trots att de politiska motsättningarna gör sig ständigt påminda tycker inte Saravejobon Jelena Markovic att de har präglat veckans program där kulturevenemang och konserter har avlöst varandra.

– Stämningen är högtidlig och det är väldigt många turister här. Det kanske har underlättat att olika grupper har egna ceremonier, säger Jelena Markovic i telefon.

I kväll kommer ungdomar från hela Europa att framföra en musikal med fredsbudskap vid Latin-bron där skotten föll. När Bosnien fortfarande var en del av Jugoslavien visade ett par fotspår i cement var Princip stod placerad. När Bosnien-Hercegovina blev självständigt försvann monumentet och den plakett som beskrev mordet i hyllande ordalag byttes ut mot ett neutralt budskap.

Dagens högtidsceremoni hålls i det pampiga rådhuset i morisk stil, som är det mest kända landmärket i Sarajevo. Det var där Franz Ferdinand och Sophie togs emot den 28 juni 1914. Under belägringen av Sarajevo under krigsåren på 1990-­talet totalförstördes byggnaden, som då tjänade som Bosniens nationalbibliotek, av serbiska styrkor. Återuppbyggnaden tog 18 år och i maj återinvigdes rådhuset, lagom till 100-årsdagen.

Viktiga datum:

28 juni 1914

Den serbiske nationalisten Gavrilo Princip skjuter ihjäl den österrikiske tronarvingen Franz Ferdinand och hans gravida fru Sophie i Sarajevo.

23 juli

Österrike-Ungern ställer ett ultimatum till Serbien, bland annat med krav på att få delta i polisutredningen av morden. Serbien accepterar det mesta, men vill inte släppa in österrikarna i utredningen.

28 juli

Österrike-Ungern, uppbackade av Tyskland, förklarar krig mot Serbien.

1 augusti

Tyskland förklarar krig mot Ryssland.

3 augusti

Tyskland förklarar krig mot Frankrike.

4 augusti

Tyska trupper går in i Belgien, vilket leder till att Storbritannien förklarar krig mot Tyskland.

6 augusti

Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland.

När vapnen tystnade fyra år senare hade kriget skördat närmare 20 miljoner människors liv.

Efter första världskriget ritades Europas karta om och nya länder uppstod.

Så uppmärksammas jubileet i Europa

Belgien. Håller ­ceremoni i augusti

Belgien drabbades mycket hårt av första världskriget och under sommaren och hösten organiseras det en lång rad minnesstunder, seminarier och utställningar. Men det blir inget särskilt evenemang den 28 juni.

Den stora minnesceremonin hålls den 4 augusti, 100 år efter invasionen av Belgien. På den tiden var landet neutralt och hade en mycket illa rustad armé, men de belgiska soldaterna gjorde uthålligt motstånd vilket anses ha haft avgörande betydelse för att hejda de tyska truppernas offensiv. Striderna längs västfronten i belgiska Flandern ledde till stora förluster och av staden Ypres återstod bara ruiner efter kriget. 

Frankrike. Vill lyfta fram Sarajevo

Frankrike har sedan 2011 varit ett av de mest pådrivande länderna för att helgens minneshögtider ska hållas i Sarajevo. Fransmännen förespråkade också att staden skulle vara europeisk kulturhuvudstad 2014 (i stället för Umeå och Riga). In i sista stund är det osäkert om president François Hollande kommer att vara på plats. Däremot deltog försvarsminister Jean-Yves Le Drian i förra helgens cykellopp i Sarajevo, ett förspel till sommarens Tour de de France. Franska intellektuella har också varit pådrivande och kommer att delta i flera kulturmanifestationer och uppsättningar i Sarajevo. 

Storbritannien. Ny BBC-serie om kriget

Hundraårsminnet av första världskriget uppmärksammas hela året i Storbritannien. The great war, som britterna kallar det, figurerar i allt från konstutställningar till en enorm satsning vid ett nyrenoverat Imperial War Museum. Här kommer från 1 juli allt ifrån vapen till uniformer och brev från första världskriget att visas.

Minnet av skotten i Sarajevo blir starten på en serie i BBC om första världskriget där kriget avhandlas dag för dag. En rad evenemang finns, som tysta promenader som tar deltagarna till historiska hus i som på något sätt berördes av kriget och ett bryggeri som tar fram tolv olika öl till minne av kriget.

Tyskland. Gauck samlade historiker

Den tyske presidenten Joachim Gauck samlade på fredagen sammanlagt tolv namnkunniga historiker från hela Europa för att belysa de olika erfarenheterna från första världskriget och dra lärdomar av det. När historikerna redogjorde för synen på kriget i sina respektive länder blev det tydligt hur olika kriget blir ihågkommet.

Gauck anknöt i sitt eget tal till vår tid och Ukraina-konflikten där Ryssland visat på prov på ett förhållningssätt som vi på vår kontinent trodde var övervunnet. Gauck sade att Tyskland och Europa inte vill ha någon konfrontation, men att man samtidigt inte fick acceptera brott mot folkrätten.

Reportrar: Annika Ström Melin, Magnus Falkehed, Marianne Björklund, Jan Lewenhagen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.