Fyra frågor till Dagens Nyheters Erik Ohlsson och Paul Hansen som befinner sig i Tripoli i Libyen.
Hur är säkerhetsläget i Tripoli för närvarande?
Rebellerna säger sig kontrollera 95 procent av staden (som är ungefär av Stockholms storlek fast mer vidsträckt till ytan). Om det stämmer är svårt att avgöra. Det är stor närvaro av beväpnad milis och vägspärrar precis överallt. Skottlossning hörs frekvent, men det kan vara svårt att avgöra om den härrör från eldstrider eller från glädjerusiga rebeller som firar av en salva med AK-47-an rätt upp i luften. Vilket i och för sig också är en fara.
Hur fungerar vardagslivet?
Det går på skruvar, minst sagt. Det kommunala vattnet är avstängt, så om man inte har egen brunn eller kan skaffa vatten via tankbil får man vara utan. Det är brist på dricksvatten på flaska – vi ägnade en stor del av eftermiddagen att jaga vatten, men förgäves. Det finns ingen färsk mat, ingen frukt, inga grönsaker. Elen är tidvis avstängd, mobilnätet fungerar ytterst sporadiskt liksom internet.
Hur är stämningen?
De libyer vi har mött är glada över att Khaddafi försvunnit. Många prisar den nyvunna friheten. Med tanke på att inbördeskriget fortfarande pågår och de stora problemen i vardagslivet får man väl säga att folk är förvånansvärt uppåt. Samtidigt ska man komma ihåg att Khaddafi har haft ett tämligen stort folkligt stöd här i Tripoli – men hans supportrar håller låg profil just nu, på goda grunder.
Var finns Muammar Khaddafi?
Det går många rykten. Har han flytt i bepansrad bil till Algeriet? Gömmer han sig i sin hemstad Sirte? Sitter han och konverserar Robert Mugabe, Zimbabwes diktator som är en av hans få kvarvarande vänner? Ingen vet och personligen vågar vi oss inte på någon gissning.