Hoppet om att världens regnskog ska kunna räddas ökar sedan Brasilien redovisat en kraftig minskning av sin avverkning. På andra håll ser det ännu illa ut, men nya klimatidéer kan göra avverkningsstopp lönsamt.
Brasiliens miljöminister Carlos Minc meddelade stolt i tisdags att takten i skövlingen av Amazonas minskat med 46 procent det senaste året. Det innebär den lägsta avverkningsnivån sedan landet började föra årlig statistik för 21 år sedan.
- Det är positivt, men det är för tidigt att säga att det rör sig om ett trendbrott, säger Niklas Pettersson, internationell handläggare på Världsnaturfonden.
- De senaste åren har Brasilien tagit ett större ansvar och börjat inse de stora problemen med skövlingen. Sedan varierar den år från år beroende på världsmarknadspriset på kött och soja.
Redan för fem år sedan började skövlingen av de brasilianska urskogarna att minska, men 2007 kom en oväntad topp igen. Rusande världsmarknadspriser på soja och andra grödor hade drivit på markröjningen. Därefter har fallet alltså fortsatt.
Också i världen som helhet bromsas förlusterna av skog ned. Den årliga minskningen är nu under två promille.
Normalt minskar skogsavverkningen i ett land i takt med att det blir rikare och mer industrialiserat. Undantagen är en grupp länder där skogsavverkningen blivit så lönsam att den är en viktig del i välståndsutvecklingen.
De två mest storskaliga skövlarna är Brasilien och Indonesien. Inte minst Kinas ekonomiska expansion har drivit upp efterfrågan på regnskogsdödande varor, inte bara timmer utan även kött (ny betesmark för boskap) och värdefulla vegetabilier (sojaplantager i Brasilien, oljepalmsplantager i Indonesien). Dessutom görs nya gruvinvesteringar i regnskogsområden, bland annat i Peru.
I Indonesien syns ännu inget avgörande trendbrott. Brasilien har nu möjligen passerat sin kulmen.
Den brasilianska miljöministern förklarar den kraftiga minskningen med att fler poliser nu vaktar regnskogen och stryper den illegala avverkningen.
Men det finns numera ett annat tungt vägande skäl för tropiska länder att aktivt begränsa skövlingen. Det stavas Redd. Det är den engelska förkortningen för en FN-plan för att minska utsläppen av växthusgaser genom att rika länder kompenserar fattiga för att bevara skog. En femtedel av utsläppen i världen beror på skogsskövling. I Indonesien är andelen fyra femtedelar.
Redd tros komma att spela en viktig roll när nästa globala klimatavtal ska mejslas fram i höst och vinter. Kritiker menar att det rättfärdigar att rika länder drar benen efter sig med egna åtgärder och att det kan bli svårt att övervaka. Men det har vunnit alltmer stöd.
Lösningen ligger inte bara i att sluta avverka skog, utan också i att sköta skogen långsiktigt, vilket sker i allt större skala.
- Den tidigare rovdriften var förödande. Nu finns i större utsträckning en tanke på ett mer ansvarsfullt nyttjande av skogen. Det är ett trendbrott man kan se de senaste åren. Det har kommit upp på agendan. Man har ögonen på sig, säger Niklas Pettersson.