En ny slovakisk språklag får spänningen att stiga mellan EU-grannarna Ungern och Slovakien. Etniska ungrare demonstrerar i Slovakien mot lagen, som kan ge böter för den som talar ungerska. Och Ungerns presidents har hindrats från att komma in i grannlandet.
Den 1 september trädde Slovakiens omstridda nya språklag i kraft. Den innebär att slovakiska blir huvudspråk på kommunalkontor, i skolor och på sjukhus, och att den som talar minoritetsspråk i sådana sammanhang kan drabbas av böter på upp till 5.000 euro, nästan en genomsnittlig årslön i Slovakien.
Inom landets stora ungerska minoritet – nästan en tiondel av Slovakiens invånare är etniska ungrare – ses språklagen som en direkt attack på deras rättigheter. I tisdags demonstrerade 12.000 personer i den sydslovakiska staden Dunajska Streda i protest mot lagen.
Läget mellan EU-grannarna Ungern och Slovakien har varit ansträngt en tid. Nyligen tvingades Ungerns president Laszlo Solyom inställa ett planerat inofficiellt besök i grannlandet sedan slovakiska myndigheter meddelat att han inte var välkommen. Solyom skulle ha avtäckt en staty av Sankt Stefan, Ungerns förste kung. Något som den slovakiske regeringschefen Robert Fico såg som en provokation mot hans land.
Och hårda tonfall har hörts mellan grannländerna ända sedan socialdemokraten Robert Fico tillträdde som premiärminister 2006 och bildade regeringskoalition med två högerpopulistiska partier som jagar röster med nationalistiska utspel mot den ungerska minoriteten.
Men under dagens ungersk–slovakiska konflikt ligger också historiska spänningar i Centraleuropa. I flera av Ungerns grannländer med Rumänien i spetsen finns stora ungerska minoriteter sedan fredsslutet efter första världskriget, då Ungern genom Trianonfördraget 1920 miste 71 procent av sitt territorium och två tredjedelar av sin befolkning.
Det har skapat grogrund för storungersk nationalism i Ungern och anti-ungersk nationalism i länder som Rumänien och Slovakien. Ungern har kritiserat grannländerna för att förtrycka sina ungerska minoriteter, medan de anklagat Ungern för att lägga sig i deras inre angelägenheter.
Och när Berlinmuren föll 1989 befarade många i väst, inte minst i Washington, att blodiga etniska konflikter hotade i Öst- och Centraleuropa. Men de våldsamma konflikterna uteblev. Och det berodde mycket på EU, som i mitten av 90-talet beslutade att grannsämja och anständig behandling av minoriteter var oavvisliga villkor för medlemskap i unionen. Det gav resultat. Etniska motsättningar kyldes ner. Ungern och Rumänien slöt exempelvis 1996 ett fördrag om samarbete och gott grannskap.
Men i dag är alla dessa länder medlemmar i unionen, och det är svårare för EU att trycka på mot dem som redan är inne i klubben. Ungerns och Slovakiens utrikesministrar, Peter Balasz och Miroslav Lajcak, väntas i helgen till Stockholm för informellt möte med
EU:s utrikesministrar. Men ingen diskussion om den ungersk–slovakiska tvisten planeras där.
Inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har Knut Vollebaek, högkommissionär för nationella minoriteter, granskat den slovakiska språklagen och haft kontakt med båda sidor för att försöka hitta en lösning. Knut Vollebaeks medarbetare uppger på onsdagen för DN att han under torsdagen ska komma med ett uttalande i frågan.
Under tiden görs försök att bilateralt kyla ner bråket. Utrikesministrarna Lajcak och Balazs träffades den 30 augusti i den slovenska staden Bled. Och den 10 september ska regeringscheferna Robert Fico och Gordon Bajnai mötas för att försöka överbrygga den växande klyftan mellan länderna. Men både Ungern och Slovakien har parlamentsval 2010. Något som lätt främjar nationalistisk retorik.