Katastrofen på Haiti kunde inte förutspås. Men seismologer har gjort framsteg i att peka ut områden som troligen kan komma att drabbas av stora skalv under den närmaste tiden.
– Det finns ingen vetenskapligt accepterad metod eller teori i skalvförutsägelse, berättar experten David Oglesby på Kalifornienuniversitetet.
Geologer har länge varit medvetna om att ett stort skalv skulle kunna skaka området längs den förkastningslinje som löper genom Haitis huvudstad Port-au-Prince. Det svåra handlar om att kunna säga när.
För två år sedan publicerade amerikanska forskare en studie där man nämnde att Port-au-Prince, som före katastrofen i tisdags inte varit utsatt för någon större jordbävning sedan 1751, skulle kunna komma att drabbas av ett skalv med en magnitud 7,2. De pekade också på att konsekvenserna skulle kunna bli katastrofala. Men forskarna kunde däremot inte förutspå om skalvet skulle inträffa inom en dag eller någon gång under de närmaste 30 åren.
– Det har gjorts väldigt få framsteg i att förutspå jordskalv, konstaterar geofysikern Stuart Sipkin på US Geological Survey.
– Det område vetenskapen blivit bättre på handlar om att kunna peka ut områden där det troligen kommer att inträffa stora skalv de kommande decennierna. Bland annat går det numera att på ett ungefär kalkylera hur mycket energi som kommer att frigöras vid en jordbävning i en viss förkastning.
Däremot går det inte att lokalisera ett kommande skalv med någon exakthet; det kan komma att inträffa var som helst längs förkastningslinjerna.
Ur ett seismologiskt perspektiv är inte skalv med en magnitud på 7 ovanliga. Det inträffar i snitt 16—18 sådana per år, och de allra flesta i glest befolkade områden.