President Barack Obama stänger USA:s beryktade fångläger i Guantánamo inom ett år. Det är innebörden av en exekutiv order som undertecknades av presidenten i Ovala rummet i Vita huset på torsdagen. Barack Obama utfärdade ytterligare tre order som sammantagna innebär en kraftfull kursändring i det amerikanska "kriget mot terrorismen" - en term som Obama för övrigt undvek att använda.
Förutom att stänga Guantánamolägret inom ett år har presidenten beordrat att arméns instruktionsbok för soldater i fält ska följas när misstänkta terrorister förhörs. Det innebär i praktiken ett stopp för tortyr och de "bryska" förhörsmetoder som infördes under president George W Bushs administration. Dessutom kommer en särskild arbetsgrupp att inrättas som ska se över rättsprocesserna och förvaringen av terroristmisstänkta.
Den fjärde exekutiva ordern gäller Ali al-Marri, en qatarisk medborgare som hållits fängslad på en militärbas i South Carolina i över fem år. al-Marri anklagas för att vara en så kallad "sovande terrorist" och ha planerat självmordsuppdrag, men något åtal har aldrig väckts mot honom. President Obama beslöt på torsdagen att rättegången mot al-Marri ska skjutas upp.
Enligt ABC News innebär Obamas beslut även att USA:s "hemliga" fängelser utomlands kommer att stängas. Ett av dessa fängelser finns på militärbasen i Bagram utanför Afghanistans huvudstad Kabul och har omkring 600 fångar.
Det är nu drygt sju år sedan de första fångarna anlände till lägret i Guantánamo som är inrymt i en militärbas på amerikanskt territorium på Kuba. Fångarna var fjättrade med fotkedjor och handbojor och försedda med mörka glasögon som tejpats fast vid huvudet. De misstänktes för inblandning i internationell terrorism och placerades i gallerburar, 1,8 meter breda och 2,4 meter långa.
Sedan dess har närmare 800 vuxna och tonåringar suttit inspärrade i lägret. Bara tjugo har anklagats för brott och endast tre av dem har åtalats. För närvarande sitter 247 personer i lägret.
Guantánamo har fått massiv internationell kritik och blivit en symbol för de missgrepp som begåtts under George W Bushs kamp mot terrorismen. Såväl FN som EU och Vatikanen har länge krävt att lägret ska stängas.
Även om George W Bush under slutet av sin ämbetsperiod antydde att Guantánamolägret skulle kunna komma att bommas igen, var åtgärderna för att genomföra en stängning passiva och halvhjärtade.
USA har betecknat Guantánamofångarna som "illegala stridande", en status som inte är internationellt erkänd. Det har enligt
Bushadministrationens tolkning givit utrymme för mer ingående förhör och lägre grad av rättssäkerhet än om fångarna betecknats som krigsfångar och stått under Genévekonventionens beskydd.
På torsdagen slog dock Barack Obama fast att det i fortsättningen är Genèvekonventionen som ska gälla. Presidenten underströk att kampen mot terrorismen kommer att gå vidare, men med andra metoder:
- Budskapet som vi sänder till omvärden är att Förenta staterna tänker fortsätta den pågående kampen mot våld och terrorism, och vi kommer att göra det hängivet och effektivt, på ett sätt som överensstämmer med våra värderingar och våra ideal, sade Obama.
Exakt hur stängningen ska gå till och var fångarna ska förvaras fortsättningsvis är inte bestämt, sade Barack Obamas presschef Robert Gibbs som på torsdagen höll sin första presskonferens i Vita huset.
- Det är bland annat därför vi har satt stängningstiden ett år framåt, sade Gibbs.
Torsdagen var också Hillary Clintons första dag som utrikesminister. I ett tal till utrikesdepartementets anställa sade Clinton att "en ny era" inletts i amerikansk politik.
Natten till torsdagen svensk tid svor Barack Obama presidenteden en andra gång, den här gången i Vita huset.
Skälet är att ett ord kastades om när chefen för USA:s högsta domstol, John Roberts, läste eden före Obama utanför Capitolium under installationsceremonin.