Läs om den före detta biologiprofessorn och serbnationalisten Biljana Plavsics roll under och efter Bosnienkriget 1992-1995.
Jugoslavien föll sönder
Krigen på Balkan under den första delen av 1990-talet var en följd av att den konstlade statsbildningen Jugoslavien föll samman efter diktatorn Titos död. Alla delrepubliker i den forna staten drogs in i konflikten. Det första större kriget utkämpades under några månader 1991 mellan Kroatien och ”Rest-Jugoslavien”, främst Serbien.
Bosnienkriget startade i april 1992
Det svåraste och blodigaste kriget utkämpades i Bosnien-Hercegovina mellan våren 1992 och hösten 1995. Den muslimska folkgruppen i Bosnien, också kallad bosnjakerna, stred mot dels kroater, dels bosnienserber som stöddes av Serbien under Slobodan Milosevic.
1994 övertalade USA muslimer och kroater att skapa Federationen Bosnien och Hercegovina. Den skulle efter kriget bli den ena beståndsdelen i Bosnien. Den andra blev den serbiska delrepubliken Republika Srpska.
Sedan serbernas positioner börjat vackla efter kroatiska offensiver och Natobombningar tvingade USA fram ett fredsavtal i Dayton 1995.
Kriget krävde närmare 100.000 dödsoffer.
Biljana Plavsic blev Republika Srpskas president
Under kriget spelade den före detta biologiprofessorn Biljana Plavsic en väsentlig roll. Enligt vissa beskrivningar var hon ”extremt nationalistisk och hatisk mot muslimer”. Som ledande politiker i det bosnienserbiska nationalistpartiet SDS var hon med om att utforma en politik som gick ut på att med våld och terror driva bort Bosniens muslimer och kroater från de områden serberna såg som sina.
Efter kriget, 1996, valdes hon till president i Republika Srpska.
Plavsic åtalades och dömdes för krigsbrott
Biljana Plavsic åtalades vid krigsförbrytardomstolen i Haag för bland annat folkmord. Även om hon inte beordrat eller utfört några illdåd hävdade åklagaren att hon som trogen propagandist för den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic gjort sig skyldig till krigsförbrytelser.
Plavsic överlämnade sig frivilligt till domstolen. Där förklarade hon sig skyldig till åtalspunkten brott mot mänskligheten. Åklagarsidan släppte då de övriga åtalspunkterna, bland annat folkmord.
Vid rättegången vittnade bland andra Carl Bildt om att Plavsic som bosnienserbisk president efter fredsavtalet 1995 utmanat serbiska nationalister genom att samarbeta med väst, och att det hade inneburit en stor personlig risk för henne.
Domstolen i Haag dömde henne till elva års fängelse. Plavsic fick avtjäna sitt straff i en cell på kvinnofängelset Hinseberg. Hon släpptes i oktober 2009 efter sex år.
Biljana Plavsic tycks ha genomgått flera radikala personlighetsförändringar; från kylig naturvetare till hysterisk nationalist till ångerfull krigsförbrytare.