Läs om talibanerna, USA:s terroristjakt och försöken att återuppbygga landet.
USA störtar talibanerna
Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 krävde USA att talibanerna, som styrde Afghanistan, skulle lämna ut al-Qaidas ledare Usama bin Ladin. Denne anklagades för att vara hjärnan bakom attacken mot USA och för att driva träningsläger för terrorister i Afghanistan. Talibanerna, som är fundamentalistiska islamister, vägrade överlämna bin Ladin. Då gick USA till attack. Efter några veckors strider störtades talibanerna av USA-styrkorna i samarbete med lokala gerillor.
Berg, opium och krigsherrar
Många har genom historien invaderat Afghanistan och sedan misslyckats att ta kontrollen över landet. Sovjet bekämpade förgäves mujahedin-gerillan under 1980-talet. Den bergiga och oländiga terrängen gör det svårt för ockupanter. Afghanistan är också ett etniskt och religiöst splittrat land. Lokala krigsherrar och klanledare har traditionellt makten över regionerna och centralmakten i Kabul är svag. Efter nederlaget mot USA har talibanerna åter vuxit i styrka och utför både gerillaattacker och terrorattentat. Narkotikahandeln är ytterligare en faktor som destabiliserar landet. Vallmoodlingarna gör Afghanistan till världens största opiumproducent.
Jakten på terrorister
Trots segern mot talibanregimen misslyckades USA med det som var invasionens huvudsyfte. Ledaren för terrornätverket al-Qaida, Usama bin Ladin, undkom tillsammans med talibanernas ledare Mulla Omar. Bin Ladin antas gömma sig i de ytterst otillgängliga bergstrakterna på gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Tusentals USA-soldater deltar fortfarande i jakten på honom. Relationen mellan USA:s terroristjakt och FN:s fredsbevarande insats (se nedan) är komplicerad och omdebatterad.
Ett härjat land ska läka
Den militära FN-insatsen, inledd 2001, ska stötta uppbyggnaden av ett land som är ruinerat och sönderslaget av decennier av krig. Afghanistan är ett av världens allra fattigaste länder. I FN-arbetet deltar även Sverige med trupp (se separat snabbguide). 2004 valdes Hamid Karzai till president på fem år. Karzai tillhör den största av landets folkgrupper, pashtunerna, och backas upp av USA. En ny konstitution antogs 2004 av Loya Jirga, ett råd bestående av klanledare. På senare år har Karzais regim allt oftare anklagats för korruption.
Vill du kommentera artikeln eller på annat sätt bidra med tips och fakta till DN.se för att fler sidor belysta i Afghanistankonflikten tryck här.