Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Snabbguide: Tibets historia och politik

FAKTA
 

Invånarantal: Omkring 2.6 miljoner (enligt kinesisk folkräkning år 2005)
Huvudstad: Lhasa, en av världens högst belägna städer på 3.650 meter över havet. 250.000 invånare
Yta: 1.2 miljoner kvadratkilometer
Största språk: Tibetanska och kinesiska
Religion: Buddhism (störst), bon (bönreligion) och islam.

HISTORIA
 

Tibet invaderades av mongolstammar under 1200-talet, men ett successivt försvagat khanvälde kunde år 1354 trängas undan genom ett kulturellt uppsving i Kina. En buddhistisk reform följde. Från den tiden vill dagens ledare i Peking räkna Tibet som en oavskiljbar del av Kina.

Landet hamnade under 1800-talet i kläm under en stormaktskonflikt mellan Kina, Storbritannien och Ryssland. 1904 hade britterna trängt ända fram till Lhasa, men erkände snart Kinas kejsare som Tibets överhuvud mot löftet att Kina skulle respektera tibetanernas religion och seder.

Efter att kejsaren föll 1912 föreslogs Tibet bli självständigt - med brittiskt beskydd under Kinas överhuvud - men förslaget fick aldrig omvärldens gehör när Kina inte vill underteckna ett sådant avtal.

Fram till den kinesiska militära invasionen 1950 var Tibet i ett slags statsskickslimbo och fungerade i praktiken som en separat, teokratiskt styrd stat. Nio år senare tvingades nuvarande Dalai lama gå i exil efter ett misslyckat uppror mot ockupationsmakten Kina. Dalai lamas flykt ledde honom till indiska Dharamsala där han bildade den tibetanska exilregeringen.

POLITISKT STYRE OCH DALAI LAMA

Tibet lyder under det kinesiska kommunistpartiet. Detta har sedan invasionen 1950 kännetecknats av hårt förtryck, särskilt mot de tibetaner som vågar tala om självständighet eller ökat självstyre. Människorättsorganisationer vittnar om att 70 procent av Tibets politiska fångar är munkar.

I praktiken ser dock fortfarande majoriteten tibetaner den 14:e Dalai lama, med exilregeringen i Dharamsala, som sin ledare. Tenzin Gyatso, som fick Nobels fredspris 1989, föddes 1935 i Amdo, östra Tibet, och identifierades vid två års ålder som reinkarnationen av den 13:e laman. Enligt traditionen, som härrör till slutet av 1950-talet, fick han titeln Dalai lama då han 1940 utsågs till Tibets högste religiöse och politiske ledare, statens överhuvud.

Efter att en Dalai lama har dött skickas delegationer ut för att söka det barn i vilket landets skyddshelgon Chenresi, barmhärtighetens bodhisattva, har tagit sin återfödelse. Barnet testas och ska bland annat kunna känna igen föremål och personer från den tidigare lamans liv och omgivning.

Sommaren 2007 meddelade dock Kinas kommunistparti om nyordningar som kan komma att förändra de tibetanska traditionerna. Numera måste alla reinkarnerade, återfödda, lamor ha statligt godkännande.

Enligt människorättsorganisationen International campaign for Tibet är det en åtgärd som avslöjar partiets planer på att underminera den tibetanska kulturen. Efter förändringen har Dalai lama meddelat att hans efterträdare kan komma att väljas medan han själv fortfarande är i livet.

OROLIGHETERNA I MARS 2008
 

Den 10 mars 2008 marscherade buddistiska munkar från tempel i och omkring Lhasa för att markera att 49 år gått sedan Dalai lamas flykt och exil till Indien efter ett misslyckat uppror mot det kinesiska styret. Myndigheterna valde att med tårgas och våld slå ned munkarnas demonstration som snabbt fick det tibetanska folkets stöd. Under dagarna som följde uppstod ytterligare konfrontationer i Lhasa, och även i många andra städer, exempelvis New Delhi, där många exiltibetaner och andra sympatisörer slöt upp i protesterna.

Enligt officiella siffror från tibetanska och kinesiska myndigheter den 25 mars dödades 18 personer i kravallerna i Lhasa och 13 personer greps för inblandning i demonstrationerna i staden den 10 mars. Vittnesmål och rapporter från människorättsorganisationer ger dock en bild som möjligtvis mer överensstämmer med de siffror som Tibets exilregering lämnade den 25 mars. Enligt dem krävde Kinas tillslag mot tibetanska demonstranter 140 liv.

Källor: DN:s arkiv, Utrikespolitiska institutet, Amnesty International, Nationalencyklopedin, Utrikesdepartementet, BBC.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.