Kina invaderade Tibet för snart sextio år sedan och nuvarande Dalai lama tvingades gå i exil 1959, då relationerna mellan honom och Mao Zadong försämrats.
Flykten till fots ledde Dalai lama till indiska Dharamsala där en tibetansk exilregering upprättades och håller till än i dag.
Enligt kinesisk folkräkning bor cirka 2,5 miljoner människor i Tibet, varav cirka 95 procent är etniska tibetaner och fem procent bor i huvudstaden Lhasa.
Den autonoma regionen gränsar till fyra andra kinesiska områden och i söder mot länderna Burma, Indien, Bhutan och Nepal.
Tibet invaderades av mongolstammar under 1200-talet, men ett successivt försvagat khanvälde kunde år 1354 trängas undan genom ett kulturellt uppsving i Kina. En buddhistisk reform följde. Från den tiden vill dagens eldare i Peking räkna Tibet som en oavskiljbar del av Kina.
Tibet hamnade under 1800-talet i kläm under en stormaktskonflikt mellan Kina, Storbritannien och Ryssland. 1904 hade britterna trängt sig ända in till Lhasa, men erkände snart Kinas kejsare som Tibets överhöghet mot löftet att Kina skulle respektera tibetanernas religion och seder.
Efter att kejsaren föll 1912 föreslogs Tibet bli självständigt - med brittiskt beskydd under Kinas överhöghet - men fick aldrig omvärldens gehör när Kina inte vill underteckna ett sådant avtal.
Fram till 1950 var Tibet i ett slags statsskickslimbo och fungerade i praktiken som en separat, teokratiskt styrd stat.
Dagens Dalai Lama, Tenzing Gyatso, är den fjortonde i ordningen och installerades som sådan vid fem års ålder 1940. Nio år senare utropades som bekant Folkrepubliken Kina och man intog Tibet militärt.
Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin, Utrikesdepartementet