I höstas såg det nattsvart ut. Fem år hade gått sedan fredsavtalet mellan nord och syd, men knappt några förberedelser var gjorda inför omröstningen som kan ge världen en 193:e nation. Sedan dess har det gått snabbt.
– Under de senaste veckorna har alla slutligen insett att folkomröstningen faktiskt kommer att genomföras som planerat, säger Niall McCann på telefon från Juba, huvudstad i den nya stat som en stor majoritet av sydsudaneserna väntas rösta ja till.
McCann är vicechef för EU:s drygt hundra observatörer som är på väg ut till städer och byar för att se om allt finns på plats i vallokalerna, som håller öppet i en vecka med start på söndag.
– Ett fenomenalt arbete har utförts för att förbereda för denna folkomröstning. Tidsramen har varit väldigt liten, säger McCann.
Det praktiska må vara klart, men med det politiska förarbetet inför den stora skilsmässa som sannolikt stundar är det sämre ställt: Gränsen mellan nord och syd, fördelningen av oljeinkomster, regler för medborgarskap, den omtvistade regionen Abyeis öde – en rad frågor som inte kunnat lösas före folkomröstningen.
Risken för konflikt är alltså stor.
– Det finns en stor rädsla för vad som ska ske när resultatet ska tillkännages i februari. Att resultatet blir omtvistat räknar alla med, säger Niklas Eklöv, policyhandläggare hos Svenska kyrkan som besökte södra Sudan senast i november.
Under fredsåren efter 2005 har båda sidor mobiliserat. Det finns gott om soldater och vapen i gränsområdet. Trots det tonar bedömare ned risken för en återgång till det inbördeskrig som härjade Sudan i 22 år. Khartumregeringen har nog med problem i Darfur, och Jubastyret sitter på det mesta av oljan men är beroende av raffinaderier och hamnar i norr. Blir det krig igen skulle båda förlora, lyder argumentet.
Nordsidan har slagit an försonligare toner den senaste tiden. När president Omar al-Bashir, efterlyst för krigsbrott i Darfur, besökte Juba i veckan sade han att han ska fira resultatet vilket det än blir.
– Man måste välkomna den här typen av försonliga tal. Men för bara några veckor sedan hörde vi andra uttalanden. Så vi får nog vänta och se om orden följs av verklig respekt, säger Eklöv.
Sudankännare tror att risken är större för strider inom södra Sudan, än mellan nord och syd. Regeringen i Juba består av ledare från den gamla gerillaarmén SPLM, och exempel på rebelledare vars civila styre misslyckats saknas inte.
"Jag tillhör dem som är påtagligt medvetna om de motsättningar som finns i södra Sudan självt, och som jag fruktar snarast kommer att förstärkas när självständigheten blir ett faktum", bloggar utrikesminister Carl Bildt.
Han har erfarenhet från Sudan via sitt engagemang i Lundin Oil, som borrade efter olja i södra Sudan för ett tiotal år sedan, mitt under rasande inbördeskrig — en verksamhet som kritiserades hårt av människorättgrupper.
Bildt tror att Sudan blir en av världssamfundets svåraste utmaningar framöver. Niklas Eklöv medger problemen, men tror att södra Sudan kan bli en livskraftig stat.
– Det jag har sett under mina senaste besök i Juba är att man ändå har lyckats göra en hel de här fem åren, både vad gäller infrastruktur och institutionsbyggande – ministerier, skolsystem, i viss mån hälsovård och vägar. Men det är enormt mycket kvar att göra.