Tyskland har närmare 4.000 soldater i norra Afghanistan, och insatsen är i högsta grad omdiskuterad. Visserligen står alla partier utom Vänstern bakom beslutet att skicka trupper till landet, men enligt opinionsundersökningarna är en majoritet av tyskarna emot.
Det är därför frestande för de tyska politikerna att profilera sig i Afghanistanfrågan. Förra veckans bombangrepp i närheten av den tyska basen i Kunduz står nu i centrum för den politiska debatten när knappt tre veckor återstår till valet.
Det var den tyska befälhavaren vid basen i Kunduz, överste Georg Klein, som gav order om angreppet sedan två tankbilar blivit kapade.
Misstankarna att talibanerna tänkte använda tankbilarna till en självmordsattack mot den tyska basen väcktes omedelbart.
Sedan går berättelserna isär.
Washington Post rapporterade i helgen att den tyska bombinsatsen baserade sig på vittnesuppgifter från en enda källa, en person som per telefon meddelade att det endast fanns talibaner runt tankbilarna, inga civila.
Mitt i natten, vid halv tre-tiden på fredagen, kom sedan bomplanen på överste Kleins begäran.
Enligt Washington Post dödades 125 personer, mer än 20 av dessa var civila bybor. Den tyska försvarsministern Franz Josef Jung (CDU) har dock envist hållit fast vid att enbart talibaner dödades vid angreppet och att det i sin tur var motiverat eftersom de två tankbilarna var att betrakta som ett dödligt vapen.
Jung får nu kritik från alla håll, till att börja med för att han informerat alltför knapphändigt om vad som hänt. Kristdemokraten Franz Josef Jung betraktas som ett av de allra svagaste korten i förbundskansler Angela Merkels regering och har som alltid svårt att värja sig.
Gregor Gysi, Vänsterns gruppledare i parlamentet, dömer ut hela Afghanistan-insatsen och menar att precis den här typen av angrepp sätter fart på våldsspiralen, talibanerna kan rekrytera nya anhängare och de tyska trupperna kommer aldrig därifrån.
Trupperna kom till Afghanistan under den förre kanslern Gerhard Schröders tid och i helgen sade Schröder att Tyskland måste sätta ett slutdatum för sin insats i Afghanistan.
På söndagskvällen yttrade sig Angela Merkel för första gången och sade att Tyskland skulle göra allt för att skapa klarhet i vad som hänt. Merkel tillade att om civila afghaner dödats så beklagade hon det ”å det djupaste”.
Bombangreppet har också lett till misshälligheter mellan Tyskland och USA. Enligt Spiegel Online är missnöjet stort i tyska officerskretsar sedan den amerikanske Nato-befälhavaren Stanley McChrystal låtit en utsänd från Washington Post på nära håll följa bombutredningen.
Enligt tyskarna är det en hämnd för att Tyskland genom åren kritiserat den amerikanska insatsen för att vara alltför militärt inriktad. Tyskland har å sin sida fått höra att man håller sig undan uppe i norr i stället för att delta i striderna i södra Afghanistan.
Sedan en tid har Nato bytt strategi, civila offer ska undvikas till varje pris för att talibanerna inte ska kunna vinna gehör. Mot den bakgrunden är bombangreppet extra kontroversiellt.