Världen

Språket nyckel till tibetanskt motstånd

TONGREN. I tibetanska kloster installerar kinesiska myndigheter övervakningskameror och i samhället utanför växer den systematiska kontrollen. Privatundervisning i tibetanska har gjorts till en kriminell handling i staden Tongren, men unga tibetaner utmanar den kinesiska policyn.

Det är en dag när statstjänstemän stannat hemma och inte står på post för att bevaka ingången till klostret. Nyligen sa munkarna i det här klostret nej till övervakningskameror och den kinesiska staten kom tillfälligt av sig. Här är de tibetanska invånarna kända för att vägra foga sig. Tio mil norrut föddes Dalai lama för 80 år sedan.

I fyra år har munkarna bett myndigheterna om hjälp att skaffa solenergi till klostret som ligger i staden som de kallar Rebkong i regionen de kallar Amdo och som på kinesiska heter Tongren och ligger i provinsen Qinghai.

Det är en ort utanför regionen Tibet, men med stor tibetansk befolkning och kultur. Hälften av Kinas tibetanska invånare bor i provinserna Qinghai, Sichuan och Gansu.

– Någon solenergi har vi inte fått. Däremot ville de gärna kosta på att installera kameror för att kunna sitta på sitt kontor och övervaka oss munkar i klostret. Men det ville inte vi. Så vi sa nej.

Foto:

Ni Ha Cai Rang och hans familj. ”Förr hade vi inte ens en cykel, nu har nästan alla familjer en bil”, säger han. Han har inga klagomål på utvecklingen. Foto: Torbjörn Petersson.

Munken ler vid tanken på den lilla segern över myndigheterna. Vi sitter i ett avskilt rum och avbryts i samtalet när det plingar till. Hälsningarna på det nya tibetanska året tar inte slut. Vit i ansiktet av ljuset från telefonen tittar han upp.

– Det här är Apple-land, säger han. Vet du varför jag och de flesta andra har en Iphone? Det är inte för att vi särskilt gillar Apple. De är dyrare än de kinesiska telefonerna, men de har tibetanska som förinställt språk och det har inte kinesiska mobiler.

Munken är en av 3 000 munkar i Tongren. Hans kloster är ett av 40 i staden. I det största, Rongwo, monterades det nyligen upp stolpar med kameror som nu bevakar den heliga byggnaden från 1300-talet och registrerar aktiviteten i alla riktningar.

För åtta år sedan, några månader före OS i Peking, utbröt protester på många platser med tibetansk befolkning. De var upprörda över sättet som de behandlades av kinesiska myndigheter. Sedan dess har den kinesiska staten investerat miljardbelopp som ska ge ekonomisk utveckling och knyta orter som Tongren närmare resten av Kina. Snart öppnas en motorväg till denna avkrok. Höghusen växer upp i en ny del av staden.

– Sådana hus har inget med oss att göra. Tibetaner vill inte bo så, säger munken.

I ett av husen ryms ett nytt hotell som i januari tvingades stänga tillfälligt. Chefen hade hotat personalen med böter om de pratade tibetanska med gästerna. Anslaget fotograferades och spreds på sociala medier. Stängningen är ett exempel på när kinesiska myndigheter reagerat till fördel för den tibetanska kulturen. Det skedde efter påtryckningar från munken och hans vänner.

Nu har skylten vid entrén till hotellet kompletterats med namnet skrivet på tibetanska.

– Vi ser allt oftare en utbildad yngre generation av tibetaner som är väl insatt i kinesiska lagar och som gör modiga försök att utmana den kinesiska policyn på sofistikerade sätt, säger Kate Saunders vid International Campaign for Tibet, ICT, en organisation som arbetar för demokratisk frihet för tibetaner.

Foto:

De som ber vänder sig mot Rongwo som är Tongrens största kloster, numera med de nya höghusen i bakgrunden. Foto: Torbjörn Petersson.

Men det är en ojämn kamp tibetanerna för. Det styrande Kommunistpartiet har satsat stora summor på övervakning de senaste åren. Kontrollsystemet beskrivs som orwellskt av människorättsorganisationer. Det handlar inte längre bara om beväpnad polis på gatorna, utan om en övervakning som är osynlig och når ut i byarna. Polisen smälter in i samhället. Tjänstemän står i dörren till privata bostäder och ställer frågor. Förra året kom nya direktiv i Tongren riktade till tibetaner: Du ska inte uppvigla andra att be för Dalai lama vid religiösa högtider. Hans bild får inte visas offentligt. Det är illegalt att genomföra bönestunder för invånare som bränt sig själva till döds. En våg av självbränningar ägde rum 2012 för att uppmärksamma den kinesiska statens förtryck. Det fick tusentals tibetaner att samlas till nattvakor och stillsamma protester. Resultatet syns i dag i polisens närvaro vid Dolmatorget i staden och i mängder av utplacerade brandsläckare i klostrens närhet.

I Tongren har tibetaner valt att koncentrera sig på språket som en strategisk prioritering för att behålla sin kultur. De möter hårt motstånd. Enligt 20-punktsprogrammet ska invånare som organiserar sig för att skydda sitt modersmål eller bedriver lektioner i skrivkunnighet eller för miljöskydd ses som separatister och därför som kriminella.

När Tashi, som i dag är en 28-årig målare av thangka, tibetanskt buddistiskt måleri, gick i skolan användes tibetanska som undervisningsspråk.

– Läraren talade tibetanska på lektionerna i fysik och matematik, alltid utom när vi hade kinesiska och engelska, säger han.

Urbaniseringen går för fort. Den slukar vår tibetanska kultur.

År 2010 tågade elever i protest mot ett förslag att byta ut tibetanskan mot kinesiska. Myndigheterna drog tillfälligt tillbaka planen, men införde den två år senare. I dag är det endast på språklektionerna i tibetanska som det talas tibetanska– och kunskaperna har försämrats kraftigt.

I ett försök att ändra på saken började förmögna tibetaner bekosta privat hemspråksutbildning i Tongren. Grupper samlades på ledig tid. En ung tibetanska återvände från universitetsstudier i östra Kina för att driva privatskola i sin hemstad.

– Då fick hon ett erbjudande av myndigheterna: vi ger dig ett bättre och mer välavlönat jobb. För de ville inte att hon skulle fortsätta, säger munken.

Nu har privatundervisning gjorts till en kriminell handling, enligt stadens manifest i fjol.

För Tashi, målaren, har det blivit lätt att sälja sina verk. För 50 år sedan var det bara tibetaner som köpte thangka, säger han. Nu för tiden när buddismen spridits till hankineser anländer affärsmän från östra Kina och köper upp hans lager. Priserna har stigit.

– Men urbaniseringen går för fort. Den slukar vår tibetanska kultur. Jag hade hellre levt ett liv med lägre materiell standard där utvecklingen inte går lika snabbt, säger han.

I några år bodde han i Peking och fick då en inblick i den värld som nu tränger sig på i hans hemstad.

– Urbanisering ökar avståndet mellan människor, säger Tashi. Vår tro och religion kommer att försvinna till sist. Frågan är bara hur fort det går.

Ni Ha Cai Rang, en annan thangka-målare, har en avvikande mening. När en av sönerna sålde en målning köpte han en bil åt honom för pengarna.

– Förr hade vi inte ens en cykel. Nu har nästan varje familj en bil. Allt har blivit bättre och vår kultur tar ingen ifrån oss, säger han.

Utvecklingen ger en sammansatt bild. Man kan inte säga att det inte finns några fördelar för tibetaner, men det syns tydligt att många tibetaner blir marginaliserade och ofta förlorar sin mark och sitt levebröd, menar Kate Saunders vid International Campaign for Tibet.

– Jag har en känsla av att samtidigt som det finns en tro bland yngre tibetaner på att deras religion, värderingar och språk kommer att överleva det kinesiska Kommunistpartiet, så finns det en djup rädsla för att deras kulturella identitet inte ska klara att stå emot det nuvarande förtrycket, säger hon.

Fakta: Tibet

Dalai lama är den högste religiöse ledaren inom den tibetanska buddismen. Dagens Dalai lama, Tenzin Gyatso (född 1935) är den 14:e i ordningen. En ceremoni till tronen hölls 1940. Nio år senare utropades Folkrepubliken Kina och militären intog Tibet.

1959 flydde Dalai lama till Indien efter ett misslyckat uppror.

1989 fick han Nobels fredspris och förnekar att han använder våld och bara söker verkligt självstyre för Tibet.

Under de senaste tio åren har kinesiska myndigheter pumpat in enorma belopp i Tibet och ekonomin har vuxit snabbt. Men den tibetanska kulturen vattnas ur och Peking lägger sig i hur Dalai lamas återfödelse ska gå till.

DN