Efter 13 timmars debatt röstade 127 av 149 serbiska parlamentariker för en ursäkt för massakern i Srebrenica, som kommit att symbolisera slakten under Balkankrigen.
Resolutionen fördömde att handlingarna mot den bosniakiska befolkningen inte förhindrades men valde bort uttrycket ”folkmord”.
Mirza Arnautovic, 26, var bara var nio år gammal när han flydde till Sverige men han minns ändå hur det var när moskén och den katolska kyrkan sprängdes i hans stad, hur icke-ortodoxa lärare fick sparken och hur han till sist var den enda bosniaken i klassen.
I dag, med två examina i freds- och konfliktforskning respektive historia med inriktning Europastudier, ser han den serbiska ursäkten som något positivt för Sveriges tiotusentals svensk-bosnier liksom för dem på Balkan:
– Det är ett öppet sår hos alla bosnier som inte kommer att läka för dem som förlorat familjemedlemmar, men jag tror att man med det här lättare kan gå vidare.
Den serbiska regeringen har aktivt drivit en linje för att närma sig EU, med en ursäkt som ett av villkoren. President Boris Tadic avfärdade dock kritik om utländskt tryck:
– Detta är vårt beslut. Serbien gör detta för sig självt, sade han enligt Reuters.
Resolutionen välkomnades av EU som ”ett steg framåt”. Även Nederländerna, som lagt veto mot ett serbiskt EU-medlemskap, var positivt. Organisationen ”Srebrenicas mödrar” beskrev däremot ett ”politiskt spel” utan betydelse, sedan ordet ”folkmord” utelämnats.
För Mirza Arnautovic är inte folkmordsbegreppet det centrala just nu. Han räknar med att det kommer att ta decennier till folklig enighet om det:
– Jag tror inte att de som är 20–25 år i dag vill befatta sig med krigsförbrytare eller ens hylla de här människorna som nationalhjältar, vilket vissa ändå gjort i Serbien.
När den ortodoxe prästen Misha Jaksic kom till Sverige 1967 var han jugoslav. I dag beskrivs han som svensk-serb.
Han kan se att kyrkans företrädare tydligare kunde ha tagit avstånd från våldet och tror att ursäkten även kan ha en innebörd för svensk-serber.
– Jag hoppas att det ska få ytterligare effekter och sprida sig både bland dem som styr och vanligt folk, att även serber i Sverige får någon typ av upprättelse genom att man skiljer på att man inte bär skuld bara för att man tillhör ett visst folk.