Det finns en journalfilm från juli 1995 där Ratko Mladic klappar en liten pojke på kinden och förklarar att ”ni behöver inte vara rädda, ingen vill er något ont”.

Filmsekvensen är från landsvägen strax utanför Srebrenica i östra Bosnien, en stad under FN-skydd och överfylld av bosnienmuslimska flyktingar, som just då höll på att intas av bosnienserbiska soldater. Men Mladic är inte där för att lugna någon, utan för att övervaka när hans soldater skiljer män och kvinnor åt.

När filmkameran stängts av börjar massmordet på upp till 8 000 män och pojkar i Srebrenica, en massaker som kallats det värsta illdådet i Europa efter andra världskriget.

– Vi var så rädda att vi skakade, berättade en av Srebrenicas otaliga änkor när jag träffade henne i Bosnien för ett antal år sedan.
Massakern i Srebrenica är en av de tyngsta punkterna i åtalet mot Mladic vid FN-tribunalen.

Mladic har hunnit bli 69 år när han nu grips. Han är född 1942 i en liten ort i nuvarande Bosnien. Egentligen tänkte han bli lärare, men valde i stället en militär bana i den jugoslaviska armén.

När Jugoslavien bröts sönder och Balkankrigen inleddes i början av 1990-talet slogs Mladic, som då var överste, först mot den kroatiska självständighetsrörelsen. När kriget i Bosnien började blev han utnämnd till bosnienserbisk befälhavare i en blodig konflikt som varade i tre och ett halvt år.

Mladics sätt att föra krig har beskrivits som brutalt och hänsynslöst, och han var en av dem som skulle omsätta den ”etniska rensning” som den serbiska sidan hade som mål.

Ratko Mladics namn kommer alltid att vara förknippat med massakern i Srebrenica, liksom med den långa belägringen av Sarajevo, då  Mladics trupper besköt invånarna i den bosniska huvdstaden, med 10.000 dödsoffer som följd.

”Skjut så mycket så de blir tokiga.” Så löd en del av en order från Mladic gällande belägringen av Sarajevo, som den bosniska säkerhetstjänsten lyckades spela in.
Mladic avsattes efter Bosnienkrigets slut som befälhavare och levde sedan i Belgrad där han ibland ska ha siktats på fotbollsmatcher och restauranger. Men efter den förre serbiske ledaren Slobodan Milosevics fall gick han under jorden och höll sig gömd i tio år, trots att han stått högst upp på FN-tribunalens efterlysningslista.

Förra året försökte hans familj få honom dödförklarad. Då sade familjens advokat att familjen inte hade någon information om honom eller hade haft kontakt med honom på sju år.

Ratko Mladic spelade tillsammans med Slobodan Milosevic och krigsårens bosnienserbiske politiske ledare Radovan Karadzic huvudroller under 90-talets krig på Balkan.

Milosevic dog i tribunalens häkte i Haag innan en dom hann avkunnas. Karadzic greps 2008, och rättegången mot honom vid Haagdomstolen pågår.
När nu Mladic gripits innebär det en lättnad inte minst för offrens anhöriga.

– Vi kommer inte att få lugn inom oss förrän de ansvariga är gripna, förklarade änkan som jag träffade i Srebrenica.