– För att föra fram de dagliga aktiviteterna på ett demokratiskt sätt föreslår jag att det inte längre finns något behov av ett undantagstillstånd, sade Rajapaksa till parlamentet.

Sri Lankas förra president Chandrika Kumaratunga utfärdade 2005 ett undantagstillstånd på obestämd tid som gav militären rätt att gripa och frihetsberöva terrormisstänkta under lång tid utan en häktningsorder. Landet har haft krigslagar i kraft av och till i 28 års tid under konflikten med de tamilska tigrarna. Tamilrebellerna menade att krigslagarna gav säkerhetsstyrkorna en möjlighet att bryta mot mänskliga rättigheter.

Men efter en militäroffensiv mot tamilska gerillan 2009 tog inbördeskriget slut, och nu är det dags att gå vidare, säger Mahinda Rajapaksa.

– Det har inte varit några terrordåd i landet sedan kriget tog slut i maj 2009. Jag är nöjd med att undantagstillståndet inte behövs längre. Jag informerar parlamentet att vi inte ska förlänga undantagstillståndet, säger presidenten till Reuters.

Det är oklart om krigslagarna hävs omedelbart eller om det dröjer till den 8 september, då man skulle tagit beslut om en förlängning. Människorättsorganisationen Amnesty International välkomnar presidentens beslut, men säger samtidigt att det finns mycket som måste redas ut i Sri Lanka efter krigsslutet.

– Undantagstillståndet har använts inte bara för att komma åt gerillan, utan också för att hindra folk från att ge uttryck för övergrepp som begåtts av Sri Lankas armé. Journalister och andra har drabbats hårt av undantagslagarna, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare hos Amnesty International till DN.se.

En fråga som inte besvarats är om Sri Lanka kommer att släppa de tusentals fångar som spärrats in med hjälp av krigslagarna.

– En oberoende internationell utredning måste utreda de brott som begicks under inbördeskriget. Man måste reda ut det förgågna, och man måste ställa personer inför rätta, säger Elisabeth Löfgren.