Skiljer sig Gripenplanens förmågor från de hos de andra planen som används mot Libyen?
– I huvudsak är det samma förmågor och samma gäller piloter och besättningar. De har samma förmågor som finns på ett modernt västeuropeiskt flygplan. Möjligtvis att har vi mer av datalänkar och sådana bitar än vad de har generellt, säger Anders Silwer, chef för flygtaktiska staben.
Hur stor är risken att Gripenplan kan bli nedskjutna av libyskt luftförsvar?
– Deras luftvärn är mestadels äldre system, det är den bilden som jag har. Risken finns naturligtvis alltid. Man får gå in och titta på vilka system finns och hur ska vi använda våra motmedel.
Vilka flygbaser passar Gripenplanen bäst?
– Om det är något som är unikt på Gripen, så är det att vi kan landa och starta på korta landningssträckor, så vilken bas det blir spelar inte så stor roll när det gäller banan. Det mest intressanta är vilka andra länder som står där innan, för att man ska behöva ta med sig så lite eget materiel som möjligt. Sicilien och Kreta har moderna utvecklade flygbaser så det är enklast där.
De åtta planen i stridsgruppen, är av den senaste versionen av Gripen, 39 C/D versionen. De är helt kompatibla med Nato, och kan även använda sig av Natos lufttankning.
Skickar Sverige ned egna resurser för lufttankning om en insats skulle bli aktuell?
– Vi har ett Herculesflygplan som vi har för att öva lufttankning med i Sverige och det går naturligtvis också att lufttanka med vid en insats. Det är en möjlighet att ta med det, för oftast är det så att lufttankningsresurser är sådant det är mest ont om, säger Silwer.
Hur mycket personal behövs om Sverige skulle skicka åtta plan?
– Ett tiotal piloter. Totalt 90 soldater och officerare.
Vad kostar det?
– Vi håller på att räkna på det. Jag har inte de siffrorna, säger Silwer.
Militärstrategiska experter anser dock att de svenska Jas-planen inte bara skulle vara med i Libyen för syns skull. Överstelöjtnant Stefan Ring vid Försvarshögskolan menar att det finns ett relativt starkt behov av ytterligare flygstridskrafter i operationerna.
– Frankrike, USA och Storbritannien har relativt begränsade flygstridskrafter på plats. Jas-planen behövs säkert, säger han.
Hittills har flyginsatserna i Libyen varit tämligen begränsade, menar Ring. Det finns inget övermått på flygstridskrafter i regionen.
– Frankrike har satt in ett hundratal plan vilket kanske låter mycket. Men USA har inga större stridskrafter i området, och jämförelse med exempelvis anfallet mot Kosovo och Serbien är det få plan som är i aktion. Då använde man 700-800 plan per dygn, säger han.
Enligt Stefan Ring har inte Sverige några formella skyldigheter att ställa upp militärt i Libyen.
– Vi har inga formella skyldigheter alls, bara moraliska. Fast säger vi nej skulle vi möjligen förlora politiskt inflytande, säger han.
Någon officiell förfrågan om Sverige ställer upp har ännu inte inkommit. Men när en sådan kommer har marken redan beretts.
– Det normala är att man får en förfrågan först när man sagt ja bakom lyckta dörrar, säger Stefan Ring.
Andra insatser än stridsflyg är inte aktuella. Fartyg är inte efterfrågade, och sådana skulle bara vara symboliska, enligt Ring.