– Jag beklagar verkligen att regeringen har böjt sig för marknadens önskemål, säger Yiannis Panagopoulos, ordförande i Greklands största fackförbund GSEE, med 600.000 medlemmar.

Panagopoulos kräver nu en generalstrejk den 24 februari över det ekonomiska stålbad som premiärminister Giorgos Papandreou presenterade för landet i tisdags, inför ett utlåtande från EU-kommissionen om landets ekonomiska politik.

Den grekiska staten har skulder på 294 miljarder euro, en bra bit över landets i år krympande BNP, och hade ett budgetunderskott i fjol på uppemot 13 procent.

Papandreou hoppas att frysta löner, höjda skatter, och sänkta pensioner ska räcka för att vända utvecklingen. Men även om EU godkänt hans plan är Grekland tills vidare placerat under permanent observation av unionen; det är första gången EU går så långt.

Oron i EU-kretsen handlar främst om att den grekiska krisen om den förvärras ska hota hela eurosamarbetet.

Men grekiska väljare är mycket missnöjda med sin socialistiske premiärministers hårda tag, och anser att han redan nu bryter löftena från valrörelsen i höstas.

Grekiska bönder har de senaste tre veckorna så gott som dagligen blockerat viktiga motorvägar och gränsövergångar mot Bulgarien. På torsdagen gick alltså statstjänstemän i strejk. I nästa vecka planerar fler tjänstemannaorganisationer, läkare och kommuniststödda arbetarorganisationer att följa upp med en egen strejk, som uppvärmning till generalstrejken den 24:e.

"De här åtgärderna väcker misstankar om att regeringen kan ta fler upprörande steg, som att avskaffa pensionsrättigheter och sänka pensioner, när den kategoriskt nekat till att den tänkte göra så", skriver center-vänstertidningen Eleftherotypia på torsdagen, medan center-högertidningen Apogevamatini hävdar att en "dränering av folks pengar inte räcker för att bota ekonomin när pengarna kommer att gå till att betala gamla och nya lån."