Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Stängsel stoppar inte flyktingarna”

En man åtgärdar stängslet i den spanska enklaven Melilla, som gränsar till Marocko.
En man åtgärdar stängslet i den spanska enklaven Melilla, som gränsar till Marocko. Other: ALVARO BARRIENTOS/AP

Taggtråd, infraröda kameror och patrullerande vakter. På flera håll i Europa bygger länder barriärer för att stoppa migranter. ”Men stängsel stoppar inte flyktingarna”, säger Joel Millman på den internationella flyktingorganisationen IOM.

Österrikiska myndigheter hittade på torsdagen minst 20 migranter döda i en parkerad lastbil i Burgenland, nära gränsen till Ungern. Migranterna hade varit döda en längre tid och kropparna hade börjat ruttna. Enligt de första rapporterna har offren kvävts till döds. Antalet döda kan vara så många som bortåt 50, rapporterar BBC och Reuters.

De döda migranterna visar hur farliga flyktingarnas vägar är och vilka risker de utsätter sig för.

På flera håll möts migranter nu dessutom av stängsel och barriärer.

Det mest uppmärksammade stängslet just nu är det som Ungern bygger mot Serbien.

Ungerska myndigheter menar att gränsstängslet är nödvändigt för att hejda en växande ström av flyktingar. Frivilligorganisationer har anklagat politikerna som beslutat om stängslet för att vara främlingsfientliga, skriver tidningen The Guardian. Men regeringen har inte låtit sig påverkas.

– Vi måste stoppa strömmen, säger regeringens talesman Zoltán Kovács.

Läs mer: Ungern målet för tiotusentals flyktingar

Läs mer: EU:s flyktingpolitik har havererat

Frågan är om stängsel fungerar.

– Att bygga stängsel har en politisk funktion. Det kan vara effektivt för regeringar som vill stoppa migrationen och som vill plocka poäng hos den egna befolkningen, säger Ruben Andersson, antropolog och forskare vid London School of Economics.

Men stängsel hejdar inga flyktingströmmar, menar han.

– En person som flytt från kriget i Syrien, som tagit sig till Turkiet och som färdats i en ranglig flyktingbåt till Grekland och gjort en riskfull resa vidare upp genom Europa, en sådan person kommer inte att stoppas av ett stängsel.

En familj på flykt går längs tågrälsen nära den serbiska staden Horgos, på väg mot ungerska gränsen. Foto: Andrej Isakovic/AFP

Samma sak hävdar både FN:s flyktingorgan UNHCR och internationella flyktingorganisationen IOM.

– Ju fler stängsel som byggs, desto mer pengar får smugglarna för att ta människor runt dem. De höjer priserna, säger Joel Millman, presstalesman för IOM.

När en väg stängs söker sig migranterna till andra och farligare rutter. Följden blir större risker.

Ruben Andersson tar stängslet vid den spanska enklaven Melilla, som har gräns mot Marocko i norra Afrika, som exempel på hur migranter hittar nya flyktsätt och andra vägar.

När stängslet uppfördes i slutet på 1990-talet slutade migranter att komma en och en.

– I stället kom de i stora grupper, och det var alltid några som lyckades ta sig förbi stängslet.

Efter att 14 migranter dödats när de försökte klättra över stängslet byggde Spanien en ny och högre barriär, full med tekniska installationer.

– Då flyttades flyktingströmmen till den farligare vägen över havet till Kanarieöarna. Den hade inte använts tidigare, säger Ruben Andersson.

På samma sätt menar Ruben Andersson att de stängsel som Grekland och Bulgarien byggt mot sina landgränser mot Turkiet har lett till att rutterna flyttat till Medelhavet – med mer dramatik och fler tragedier som följd.

De senaste månaderna har även flyktingströmmarna från Grekland upp över Makedonien, Serbien och vidare till Ungern ökat dramatiskt. Tusentals människor går till fots genom Balkan, där de utsätts för kriminella gäng. Resan tar ofta flera veckor.

– De går i stora grupper för att skapa sig skydd. Det är desperata människor som flyr för sina liv från krig och förföljelse, säger Fredrik Sperling, pressekreterare på UNHCR Nordeuropa.

De ökande flyktingströmmarna beror på att världen upplever sin största flyktingkris någonsin. I hela världen befinner sig 60 miljoner människor på flykt. De som kommer till Europa är bara en liten del av alla flyktingar.

– Europa kan inte lösa flyktingfrågan genom att stänga till och kontrollera alla gränser. I stället borde man göra allt för att få slut på konflikterna i Syrien, Libyen, Somalia och Afghanistan, menar Ruben Andersson.

UNHCR menar att det är en mänsklig rättighet att kunna söka asyl i Europa och betonar vikten av att visa solidaritet med flyktingarna och med de länder – ofta grannar – som tar emot många fler migranter. För närvarande finns 4 miljoner i Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon dit människor flyr från krigets Syrien.

– De här samhällena går på knäna av den press som flyktingarna utgör. I vissa av Syriens grannländer lever flertalet flyktingar under fattigdomsgränsen, de har inte mat till barnen och måste tigga. Men Europa har råd att både hjälpa de här länderna och ta emot flyktingar, säger Fredrik Sperling på UNHCR.

I stället för stängsel vill UNHCR att Europa hittar bättre sätt för att låta flyktingar lagligen ta sig in i Europa. Det handlar om humanitära visum, ökad anhöriginvandring, ökade kvotflyktingsystem, studerandevisum och arbetstillstånd.

Men Joel Millman på IOM är pessimistisk och tror att vi kan vänta oss fler stängsel i framtiden.

– Ja, det är vad historien har lärt oss, säger han och menar att Europas länder måste hitta ett sätt att välkomna migration, att dra nytta av den.

– Det är möjligt med legal och säker migration – det som saknas är politisk vilja.

Så många flyr till Europa

Det finns två huvudsakliga migrantrutter in i Europa. Över Medelhavet till Italien samt till Grekland och vidare upp genom Balkan.

Hittills i år har 293.035 flyktingar kommit över Medelhavet, varav 109.500 till Italien, 181.488 till Grekland, 94 till Malta och 1.953 till Spanien.

De flesta kommer från Syrien (43 procent), Afghanistan (12 procent), Eritrea (10 procent), Nigeria (5 procent) och Somalia (3 procent).

Över 2.440 migranter beräknas ha dött eller saknas efter resan över Medelhavet.

Källa: UNHCR

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.