NEW YORK.
Dramatiska dödsskjutningar har tidigare lett till krav på en skärpning av USA:s vapenlagar. Frågan är nu om vansinnesdådet i Virginia kan väcka liv i en slumrande politisk debatt om vapenkontroll.
Det är när fasansfulla våldsdåd inträffar som den ymniga förekomsten av vapen i USA börjar ifrågasättas mer på allvar. Exakt hur många vapen är i omlopp är svårt att fastställa.
Många delstater saknar krav på registrering och licenser. Enligt en ofta citerad studie som USA:s justitiedepartement genomförde 1994 äger ungefär en tredjedel av USA:s hushåll 192 miljoner eldvapen, varav 35 procent utgörs av handeldvapen. Eftersom befolkningen växt ordentligt sedan dess är det sannolikt att även antalet vapen ökat.
USA:s vapendebatt, ett politiskt känsligt kapitel, utgår från det andra tillägget i konstitutionen.
Motståndare till ökad kontroll tolkar tillägget som att författningen ger den enskilde individen en ovillkorlig rätt att bära vapen. Lobbyorganisationen NRA - National Rifle Association - utövar ett stort inflytande, framförallt över det republikanska partiet där inte minst president Bush avvisar lagskärpningar. Idén att hårdare vapenkontroll kan reducera våld avvisas.
Anhängarna av vapenkontroll tolkar konstitutionens andra tillägg som att rätten att bära vapen endast gäller kollektiv som har rätt till ett militärt försvar som går tillbaka till gamla tiders militiagrupper.
Frågan har prövats åtskilliga gånger juridiskt, upp till USA:s högsta domstol, vilket bara gett ett stöd för vissa typer av regleringar. Andra åtgärder har avvisats som intrång i delstaternas rättigheter.
En federal lagstiftning har funnits sedan 1930-talet och en skärpning kom efter morden på Martin Luther King och Robert Kennedy 1968 då bland annat kraven på vapenhandlarna höjdes. Nya krav kom efter Columbine-dådet i Colorado 1999 vilket bidrog till att kongressen tog upp förbud mot attackvapen och bakgrundskontroller för vapenköpare.
Men flera lagar har återigen försvagats och frågan om vapenkontroll har sjunkit tillbaka i den politiska debatten. I valkampanjer har många demokrater valt att ligga lågt för att inte stöta bort väljare.
Inför presidentvalet 2008 har flera republikanska kandidater redan försökt demonstrera att de är motståndare till skärpt vapenkontroll. Det gäller även New Yorks borgmästare Rudy Giuliani som nu försöker dölja sitt tidigare stöd för vapenkontroll genom att hänvisa till delstaternas rättigheter.