BERLIN.
Fallet med Stasi-polisen Karl-Heinz Kurras har vänt upp och ned på Tyskland. Frågan är hur den heta akten kunde ligga orörd i Stasi-arkiven så länge. Svaret är att Kurras inte var ensam. 5,4 miljoner namn fanns i akterna.
I slutet av förra veckan kom avslöjandet. Polisen Karl-Heinz Kurras som i juni 1967 sköt den demonstrerande vänsterstudenten Benno Ohnesorg till döds i Västberlin, var en så kallad informell Stasi-medarbetare.
Dådet blev snabbt en symbol för de radikala studenterna, ett tecken på vad den västtyska staten var i stånd till.
Att Kurras nu visar sig ha varit i DDR:s tjänst, det Tyskland som åtskilliga studenter ansåg var den bättre delen, är därför som när en livslögn kommer i dagen.
Frågan är hur denna omvälvande sanning kunde ligga dold i Stasi-arkiven. Forskarna stötte ju på den av en tillfällighet.
– Ingen kom på tanken att fråga efter Kurras. Om någon hade gjort det hade man hittat akten direkt, säger Marianne Birthler, chef för den myndighet som bearbetar Stasi-arkiven.
Stasi – ministeriet för statens säkerhet – lämnade efter sig 111 hyllkilometer akter vid murens fall.
Stasi-tjänstemännen försökte in i det sista att undanröja spåren. Närmare hälften av akterna befann sig i total oordning när spelet var slut.
Birthlers myndighet har koncentrerat sig på att rekonstruera de icke intakta akterna.
Fallet Kurras låg dock i den del som lämnats i ordnat skick. Det är i dessa akter som både DDR-medborgare och utländska medborgare kan efterforska om Stasi har spionerat på dem.
Här fanns det omfattande materialet om agenten Otto Bohl, alias Karl-Heinz Kurras, polis i Västberlin och hemlig medlem av det styrande DDR-partiet. Men eftersom kortregistret omfattade hela 5,4 miljoner namn försvann Kurras i mängden.
Den andra kritiska fråga som ställs till Stasi-myndigheten är om inte fallet Kurras visar att man borde forska mer kring Stasis förehavanden i väst. När Marianne Birthler träffade pressen på tisdagen påpekade hon att det gjorts. Hennes myndighet har lämnat ifrån sig en rad publikationer i ämnet. Men det finns enligt Birthler två skolor bland västtyskarna.
– Huvudströmmen är de som ser Stasi som ett östtyskt regionaltema, de som inte ser att Stasi hade hela Tyskland som mål för sitt arbete. De andra är de som bara tycker att ämnet är intressant om det handlar om väst.