- Vi var själva förvånade och var tvungna att kolla siffrorna extra, säger professor Klaus Hurrelmann, som lett den nya Berlinstudien.
Tysklands huvudstad slår många föga avundsvärda rekord ta bara skuldberget på 600 miljarder kronor.
Eller arbetslösheten - 13 procent är den högsta siffran bland landets 16 delstater. Endast 42 procent av berlinarna är yrkesverksamma, 20 procent lever på bidrag, de andra är pensionärer eller barn.
Inget av de största tyska företagen har sitt huvudkontor i Berlin.
Berlin är unikt i Europa - det finns ingen annan europeisk huvudstad där levnadsstandarden är lägre än landets genomsnitt.
Ändå är berlinarna nöjda med att vara berlinare.
54 procent säger att de mycket gärna bor i Berlin. 35 procent nöjer sig med ett gärna det blir 89 procent tillsammans.
2.000 berlinare har tillfrågats i undersökningen som gjorts på uppdrag av Hertiestiftelsen. Forskarna talar om en upplevd, positiv Berlinkänsla som kompenserar de objektiva problemen.
- Berlin är en mycket heterogen stad som skulle kunna falla sönder i sina beståndsdelar, men den hålls samman under ett gemensamt Berlintak, säger professor Klaus Hurrelmann som lett studien och förvånats över resultatet.
Förklaringarna går att hitta i Berlins historia. Utvecklingen sköt fart när Berlin 1871 blev huvudstad i det tyska riket. Staden växte i en rasande fart och blev landets ledande industristad.
Inte bara det - hit kom också det kulturella avantgardet.
Ingenstans i Tyskland fanns en stad som var så öppen för nya impulser och så tillåtande mot olika livsstilar och trosuppfattningar. Allt kulminerade under det glada 20-talet och förbyttes i sin motsats när nazisterna tog makten.
Det finns paralleller till dagens Berlin med dess 3,5 miljoner invånare. Sedan murens fall har hälften av befolkningen bytts ut. Till Berlin flyttar nu unga, välutbildade människor oftast verksamma i kreativa yrken.
Berlins eget Hollywood, Babelsberg, upplever ett uppsving, massor av filmer görs i Berlin. Just nu gästar den amerikanske regissören Quentin Tarantino stan.
Musik, mode, reklam och design är andra branscher som blomstrar.
I fjol flyttade Bild-Zeitung, Tysklands största tidning, sin huvudredaktion från Hamburg till Berlin.
Ute i Adlershof, en stadsdel i gamla öst där förbundskanslern Angela Merkel en gång var verksam som forskare, växer det fram en högteknologisk företagsby.
Turistbranschen upplever också en boom och antalet övernattningar har ökat med 50 procent under 2000-talet. Berlin har gått om Rom och Wien.
Det är också nykomlingarna som är allra mest positiva till staden. Bland dem som kommit de senaste tre åren finns också, enligt forskarna, de verkligt euforiska Berlinfansen.
En fjärdedel av stadens befolkning har invandrarbakgrund och en tredjedel av dessa kommer från Västeuropa eller Nordamerika. I övrigt finns det 150 nationaliteter i Berlin, turkarna är den dominerande invandrargruppen.
Forskarna anser inte längre att uppdelningen öst-väst är relevant utan har delat in Berlin i sju världar. Här finns de kreativa stadsdelarna Mitte, Prenzlauer Berg, Friedrichshain och Kreuzberg, invandrartäta stadsdelar som Wedding och Neukölln, östberlinska förorter som Marzahn och Hohenschönhausen, som byggdes på fälten för att ge arbetarklassen moderna bostäder, här finns det borgerliga Västberlin och det relativt anonyma nordvästra Berlin.
Det är i nordväst som Berlinkänslan är som lägst. Där, i det som en gång var delar av gamla väst, är man långt ifrån det kreativa myllret i mitten.
Forskarna pekar också på att barnfamiljer ofta känner sig förfördelade i Berlin.
Även den tilltagande skolsegregationen utgör ett hot.
Enligt undersökningen är Berlin en hyggligt integrerad stad, det finns kontaktytor mellan infödda tyskar och invandrare. När barnen ska börja skolan flyttar dock tyska familjer bort från invandrartäta stadsdelar och i exempelvis Neukölln är det inte ovanligt med skolklasser där samtliga barn har invandrarbakgrund.
Sammantaget är dock berlinarna optimistiska inför framtiden, en framtidstro som delas av forskarna.
- Inom sociologin talar man om tre t:n som avgörande för en stads framtid: teknologi, talanger och tolerans. Allt detta finns här och därför har Berlin den största potentialen av alla tyska städer. Det kommer med tiden också att visa sig i siffrorna, tror professor Michael Zürn, kollega till Klaus Hurrelmann.