Världen

Stora motsättningar vid samtal om Storbritanniens krav

01:37. Jakten på att förhindra brexit - ett brittiskt utträde ur unionen går vidare. Under natten satt EU-ledarna i förhandlingar och förhoppningen är att en överenskommelse nås under fredagen.

Bryssel. Förhandlingarna om Storbritanniens nya avtal med EU pågår fortfarande och motsättningarna är ännu stora. Mycket återstår, sade Donald Tusk, som leder förhandlingarna, under en presskonferens i natt.

EU-ledarnas samtal om Storbritanniens krav på ett nytt avtal med EU har pågått hela natten och har ännu inte lett fram till en överenskommelse.

Klockan halv tre i natt hölls en kort presskonferens med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

– Vi har gjort vissa framsteg. Men mycket återstår, sade Tusk.

Donald Tusk leder förhandlingarna i EU-kretsen om det brittiska avtalet.

Efter presskonferensen skulle Tusk ha nya samtal med Storbritanniens premiärminister David Cameron, Frankrikes president Francois Hollande och Belgien premiärminister Charles Michel.

– Jag önskar en god och lång natt, sade Tusk som såg förvånansvärt pigg ut.

EU-toppmötet inleddes vid middagstid på torsdagen och under kvällens förhandlingar behandlades också flyktingkrisen.

Diskussionerna om EU:s havererade flyktingpolitik sägs stundtals ha varit hetsiga, men inga nya beslut fattades.

Efter midnatt enades EU-ledarna om allmänt formulerade slutsatser rörande migrationsfrågorna där det bland annat upprepas att EU:s avtal med Turkiet fortfarande anses vara avgörande.

EU-länderna uppmanas också att genomföra redan fattade beslut om att flyktingar ska omfördelas från Grekland och Italien till andra EU-länder. Inget sägs emellertid om hur medlemsstater som vägrar att ta emot asylsökande ska förmås att göra det.

Men det pågående EU-toppmötets stora och avgörande fråga handlar om David Camerons krav på att få klarlägganden om och undantag från EU:s regler.

Foto: Yves Herman/APFoto: Yves Herman/AP

Nattens diskussioner har bland annat rört den så kallade nödbromsen för socialt stöd till EU-medborgare från andra länder som arbetar och betalar skatt i Storbritannien.

Frågan är bland annat hur länge Storbritannien ska kunna använda nödbromsen.

Enligt avtalsförslaget ska medborgare från andra EU-länder vänta fyra år innan de kan få så kallade in-work benefits, som är ett slags skattesubventioner till lågavlönade.

Det ska också finnas möjlighet till förlängning, men hur länge har inte avgjorts.

Läs mer: Camerons politiska framtid står på spel

David Cameron vill att nödbromsen ska kunna gälla i sju år, med möjlighet till två förlängningsperioder på tre år.

Det innebär alltså sammanlagt 13 års nödbroms, vilket flera länder i östra EU har mycket svårt att acceptera.

I en annan fråga kommer starkt motstånd från Frankrike och Belgien.

Det handlar om Camerons krav på att länder som står utanför EU:s valutasamarbete ska kunna larma om de anser att euroländerna fattar beslut som hotar att splittra den inre marknaden.

Frankrike och Belgien tycker inte att Storbritannien och andra länder utanför euron på så sätt ska kunna lägga sig i valutaunionens beslut.

På den här punkten får dock David Cameron stöd av Stefan Löfven. Sverige anser också att det ska finnas en sådan möjlighet för länder som står utanför euron.

Men Sveriges statsminister är angelägen om att det blir en överenskommelse med Storbritannien.

Stefan Löfven verkar därför ha haft en mycket låg profil under förhandlingarna och han har inte deltagit under morgontimmarnas samtal.

Hur länge EU-toppmötet ska pågå är oklart.

Donald Tusks förhoppning är att det ska finnas en överenskommelse om ett nytt EU-avtal med Storbritannien senast fredag lunch, men frågan är om den planen håller.