Det blir en minoritetsregering som ska leda Storbritannien – under en tid med svaga finanser. Därtill höjs röster för att reformera det valsystemet. Utmaningarna som väntar näste premiärminister är stora.
Världen krisar och inte minst Europa har drabbats hårt. Storbritannien är inget undantag – faktum är att landets underskott i reella tal är lika stort som grekernas.
– Det utgör 13 procent av BNP. Naturligtvis slår det inte lika hårt mot Storbritannien som mot Grekland eftersom de har en större och mycket mer solid ekonomi, men man kommer ändå att tvingas till drastiska besparningar.
Det säger Mats Bergquist, i dag ordförande för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör i Storbritannien mellan 1997 och 2004.
Receptet lyder, säger han, skattehöjningar i kombination med nedskärningar i budgeten. Hur fördelningen mellan dessa kommer att ske beror på vilket parti som kommer till makten.
– Jag har inte sett några preciseringar. De konservativa har sagt att det ska ”skära ned på slöseriet”, men det kommer man inte långt med. Det blir säkert en chock för folk.
Dagens situation liknar i mycket 1970-talets. Också då var ekonomin svag – liksom regeringen. Inte förrän Margaret Thatcher tog över 1979 stabiliserades läget, menar Bergquist.
Vid sidan av ekonomin blir därför nästa utmaning sannolikt att reformera valsystemet:
– Liberalerna gick fram i antal röster men backade i antal mandat. Man måste se till att ha en demokratisk legitimitet för regeringen. Dagens system är inte optimalt.
Därtill blir sittande regering, vilken det än blir, svagare än önskat.
Hur allvarligt är det med en minoritetsregering i det läge landet befinner sig i?
– Det är mycket olyckligt. Man skulle behöva en regering med mandat att fatta de beslut som krävs för att få den brittiska ekonomin på fötter igen.
Ändå, tror Mats Bergquist, kommer britterna att lyckas:
– Den civila disciplinen är större än i exempelvis Grekland; de beslut som fattas kommer att genomföras.