Ett av de mer spektakulära scenarierna som tas upp i rapporten involverar användandet av ett så kallat brain-machine interface (BMI) – ett gränssnitt som gör det möjligt för nervceller att kommunicera med maskiner.

Men att koppla ihop människa med maskin väcker många frågor, påpekar forskarna bakom rapporten:

"Om du styr en drönare (förarlös flygfarkost) och den fäller en bomb som träffar civila mål, vem blir då ansvarig för det brottet – du eller BMI:n?", skriver professor Rod Flower, forskningsledare för den grupp av vetenskapsmän som skrivit rapporten, i ett mejl till DN.se.

Man skulle, enligt Rod Flower, kunna argumentera att medan det förvisso var en person som formulerade tanken på att fälla en bomb så var det faktiskt drönaren som stod för den faktiska handlingen. "Var slutar ditt ansvar? Distinktionen mellan människa och maskin har blivit allt mer suddig.", skriver han.

Gränssnittet som kopplar ihop människa med maskin har utvecklats för rehabilitering av förlamade patienter och personer som tvingats amputera kroppsdelar. På senare tid har det också utvecklats datorspel som styrs genom att spelarens hjärnsignaler läses av.

”Det verkar bara vara en fråga om tid innan gränssnittet inkorporeras i vissa vapensystem", skriver Rod Flower i ett mejl till DN.se.

En av de militära fördelarna med att koppla ihop hjärnsignaler direkt med en maskin är att hjärnan kan skicka och ta emot information snabbare än kroppen hinner utföra en rörelse – som till exempel krama avtryckaren på ett skjutvapen.

Ron Flower är professor i biokemisk farmakologi och verksam vid William Harvey Research Institute i London.