Det stundtals våldsamma torskkriget i Nordatlanten på 1970-talet ser ut att vara på väg tillbaka. Krigets parter är i huvudsak de samma: islänningar, norrmänn och britter. Men denna gång handlar det om makrill.
Under torskkriget för 40-talet år sedan drabbade emellanåt isländska och brittiska fiskefartyg samman ute till havs i jakten på torsk.
Makrillkriget har hittills begränsats till ett upphetsat ordkrig mellan politiker, och blockad mot isländska och färöiska fiskefartyg i brittiska och norska hamnar.
Enligt Maria Damanaki, EU:s högsta ansvariga tjänsteman för fiskerifrågor, kan situationen leda till att Islands förhandlingar om ett EU-inträde, som inleddes i juli, strandar.
"Det finns ingen anledning att öka nivån på det isländska fisket", förklarar hon i ett brev till Stefan Füle, som leder EU:s anslutningsförhandlingar med Reykjavik.
Brevet skrevs sedan Island kraftigt ökat makrillfisket i egna vatten då allt fler av de randiga fiskarna letar sig norrut till följd av temperaturförändringar i havet.
Samtidigt varnar Skottlands fiskeminister Richard Lochhead för att makrillbeståndet, en av få stabila fiskearter i dagsläget, kan ta långsiktig skada.
- Det globala makrillbeståndet står på spel, säger han.
Han tillägger att skottarna inte kommer att sky några medel i konflikten och att man avser att samarbeta nära med Damanaki för att pressa islänningarna.
Enligt EU har Island ökat sitt fiske av makrill från cirka 2 000 ton per år till 130 000 ton per år samtidigt som Färöarna trefaldigat sitt makrillfiske till 85 000 ton per år.
Färöiska fiskare har till följd av konflikten nyligen hindrats från att lossa sin fångst i den skotska hamnstaden Peterhead och Norge har infört förbud mot isländska och färöiska fiskefartyg att lossa makrill.