Domstolen ansåg enligt Reuters att oppositionsledaren hade brutit mot Burmas säkerhetslagar.
Den amerikanske medborgaren John Yettaw, som i maj simmade till bostaden där Aung San Suu Kyi hölls i husarrest, dömdes till sju års straffarbete enligt AFP.
Domstolen i Rangoon i Burma dömde Aung San Suu Kyi till tre års fängelse och hårt straffarbete på tisdagen. Militärjuntan ändrade omedelbart domen till 18 månaders husarrest enligt en minister, uppger AFP.
- Det är självklart helt felaktigt att hon döms över huvud taget, enligt internationell rätt har hon inte begått något brott. Att hon först döms till tre år straffarbete som nu omvandlas till 18 månaders husarrest innebär väl att myndigheterna tror att man kan blidka omvärlden, säger Elisabeth Löfgren på Svenska Amnesty.
- Men vi tror och hoppas att protesterna från omvärlden blir starka från alla håll för det är ett sätt att tysta oppositionen.
I det sammanhanget hoppas Löfgren inte minst på EU och nuvarande ordförandelandet Sverige.
- EU bör markera med en mycket stark protest och säga att det är oacceptabelt att hon döms på detta vis.
Svenska Burmakommittén fördömer domen mot Aung San Suu Kyi.
"Domen mot Aung San Suu Kyi är absurd, omvärlden reagerade kraftigt. Omvärlden reagerade kraftigt på rättegången, nu är det dags att också agera. Ett globalt vapenembargo som stryper juntans tillgång till vapen vore ett effektivt sätt att försvaga den brutala regimen", anser Karin Strandås som ordförande för Svenska Burmakommittén i ett uttalande.
Svenska Burmakommittén anser även att FN bör agera mer kraftfullt gentemot militärjuntan i Burma.
Storbritanniens premiärminister Gordon Brown vill att FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om vapenförsäljning till Burma och han kräver att rådet inför ett fullständigt vapenembargo.
Brown säger att han är "sorgsen och arg" över domen mot Aung San Suu Kyi och kallar hela rättegången för en "bluff".
Han anser även att den "monstruösa" rättegången hölls för att hindra Aung San Suu Kyi att delta i nästa års planerade val i Burma och att valet därmed helt förlorar legitimitet.
Även EU fördömer rättegången och domen mot Aung San Suu Kyi och uppmanar de burmesiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige oppositionsledaren.
"EU kommer att svara med ytterligare riktade åtgärder mot dem som är ansvariga för domen. Dessutom kommer EU att ytterligare skärpa sina restriktiva åtgärder som är riktade mot regimen i Burma/Myanmar, inklusive dess ekonomiska intressen", skriver det svenska ordförandeskapet i ett uttalande på sin hemsida.
Förslagen om ökat tryck på regimen i Burma genom riktade sanktioner eller vapenembargon riskerar att förbli fruktlösa, tror forskaren och Kinaexperten Johan Lagerkvist vid Utrikespolitiska institutet.
- Det här har mycket med Kina att göra. Att en militärjunta har kunnat sitta i orubbat bo i så många decennier beror på att Kina lägger sina skyddande armar runt regimen, säger Lagerkvist.
- Skälen bakom Kinas inställning är helt realpolitiska, säger han.
Den kinesiska regimen hittar viktiga resurser i Burma, som gas och timmer, och har militära avtal om radarstationer i landet, och vill för övrigt behålla stabilitet kring sina gränser och undvika sådant som flyktingströmmar, lyder Lagerkvists analys.