– Det är slående hur många fler flyktingarna är nu, lägret svämmar över åt alla håll, säger FN-organet Unicefs utbildningsspecialist Kers­tin Karlström till DN.

Hon åkte till Dadaab från Kenyas huvudstad Nairobi i går. Sedan hennes förra besök i februari har lägret växt betydligt. Ett flyktingläger som ursprungligen dimensionerades för 90.000 människor har nu 375.000 invånare – och antalet växer varje dag.

Anledningen är en långvarig torka som drabbat större delen av Afrikas horn.
Röda korset varnar nu för att ett av tio barn i Somalia riskerar att svälta ihjäl, skriver Reuters. Antalet barn som lider av akut undernäring har dubblerats sedan i mars.

Den humanitära krisen förvärras av den pågående konflikten i Somalia. al-Shabaab, den islamistiska rörelse som kontrollerar stora delar av Somalia, låter inte hjälpsändningar komma in i området. I stora delar saknas en statsapparat som normalt skulle kunna ta hand om de nödställda.

Detta gör att trycket ökar på ­Kenya, som har en lång gräns mot Somalia i öster.
Kenyanska myndigheter har motsatt sig att öppna ett nytt läger i samma område som det nuvarande. Men enligt Kerstin Karlström har man nu gått med på att låta hjälporganisationerna ta hand om folk utanför lägret.

– Vi tillåts ta hand om dessa människor i utkanten och hjälpa dem med sjukvård, mat och sanitet. Men officiellt får man inte tala om att lägret har expanderat.

Varför är detta känsligt?

– Det finns även många kenyaner i området som drabbats av torkan. De är också undernärda och saknar tillgång till skola. Om man då vill använda deras land till att bygga ut lägret måste man även tänka på kenyanerna, säger Kers­tin Karlström.
För Kenya har grannlandet Somalia länge varit ett problem, inte minst ur säkerhetssynpunkt.

Flyktinglägret Dadaab var från början en temporär lösning, men som sedan länge blivit permanent eftersom somalierna i lägret inte har någon annanstans att ta vägen. Ett nytt läger skulle göra det ännu mer attraktivt för somalier att korsa gränsen.
Kerstin Karlström säger att merparten av de nyanlända är kvinnor och barn.

– Varför det är så kan man ju bara gissa. De flyr från både torka och konflikt, men männen stannar kvar, säger hon.

Vad gör Unicef nu?

– Vi behandlar undernärda, ger dem tillgång till rent vatten och förbereder vaccinationskampanjer.

Mängder av nyanlända flyktingar ökar belastningen på hjälpsystemet men för också med sig sjukdomar som kan vara farliga för de redan boende i Dadaab.
I slutet av förra veckan beslutade Sverige att ge FN:s flyktingorgan UNHCR tre miljoner euro i extrastöd på grund av krisen. Kerstin Karlström säger att pengarna är välkomna.

– Sådant direkt stöd är oerhört viktigt för att tackla det akuta läget med smittorisker, till exempel. Men det finns också en risk med sådant stöd. Fokus hamnar på dem som är nyanlända, men det gäller att inte glömma bort alla dessa människor som bott här under många år. Vissa är födda och uppvuxna här och har aldrig sett något annat än Dadaab, säger Kerstin Karlström till DN.