Ingmar Nevéus är DN:s Rysslandskorrespondent. DN.se ställde fem frågor om Putin, Ryssland och framtiden.
Hur har ryssarna reagerat på beskedet att Putin ska kandidera i det kommande presidentvalet?
– Ingen blev särskilt förvånad, de flesta tycks ha räknat med att han skulle komma tillbaka till Kreml. Lite mer överraskande var nyheten att Medvedev blir premiärminister i stället för att försvinna från scenen. Sammantaget var beskedet positivt i mångas ögon. Putin är ju Rysslands i särklass mest populäre politiker. Oppositionen, både liberaler och kommunister, har däremot reagerat starkt negativt och talar om en katastrof för Ryssland. I oberoende medier och på nätet jämför många nu Putin med den gamle Sovjetledaren Brezjnev, som ledde landet under 18 år av stagnation från 1964 till sin död 1982.
Varför har Putin så starkt stöd bland de ryska väljarna?
– Hans stöd är högt, men har dalat på senare tid. I en färsk undersökning från Lavada-tsentr stöder 68 procent Putin – den lägsta nivån på sex år men ändå uppseendeväckande högt jämfört med de flesta andra länder. Tvåan Medvedev stöds av 62 procent. Ingen annan politiker ligger i närheten av dessa siffror.
– Att så många ryssar stöder Putin beror främst på att han förknippas med stabilitet, ökande levnadsstandard och ökad respekt för Ryssland i omvärlden. Många jämför hans 2000-tal med Boris Jeltsins 90-tal – en tid då inkomsterna sjönk, brottsligheten ökade och Ryssland förlorade sin status som supermakt.
Finns det något som tyder på att maktförhållandena i Ryssland kan förändras inom en överskådlig framtid?
– Det är mycket svårt att se vem som skulle kunna ersätta Putin. Medvedev har genom den senaste veckans händelser visat att han inte är någon oberoende politiker. Kommunistpartiet är den enda politiska rörelse som har stort stöd, men det tillhör ändå det förflutna. De olika liberala rörelserna är vältaliga och har visst stöd hos välutbildade i Moskva och S:t Petersburg. Utanför storstäderna existerar de knappt. Även om de inte motarbetades av stats-tv och myndigheter skulle de få svårt att hävda sig på nationell nivå.
Vad krävs för att någon på allvar ska kunna utmana Putin?
– Stora ekonomiska omvälvningar som drabbar breda folklager skulle kunna underminera hans popularitet. Under hela 2000-talet har Ryssland gynnats av höga olje- och gaspriser. Sjunker de kraftigt är landet ytterst sårbart, och Putin kan få skulden för att folk får det sämre. I ett sådant läge tvingas han bekänna färg och visa hur långt han är beredd att gå för att behålla makten.
– Men det krävs också att någon ny, trovärdig ledare träder fram som ett alternativ. I dag är det väldigt svårt att se vem det skulle kunna vara.
– Oväntade saker har dock inträffat förr i jättelandet. Nästan ingen trodde ju på Sovjetsystemet sammanbrott förrän det var ett faktum. I dag sker mycket intressant på internet i Ryssland, och nya rörelser kan dyka upp den vägen.
Hur kommer Ryssland att utvecklas med Putin som president?
– Många tror att Putins återkomst motverkar utveckling och modernisering. Han kommer att köra sitt gamla beprövade koncept, med auktoritärt styre, sammanblandning av ekonomisk och politisk makt och en hög profil utriksepolitiskt. Den enorma korruptionen inom byråkratin kommer att fortsätta frodas. De senaste dagarna har Putin dock visat tecken på att han vill ta över en del av den "liberala och moderna" profil som Medvedev haft – med tal om mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och it (något som får bland andra New York Times att tala om "Putin 2.0"). Hur det blir med förnyelsen återstår att se, men i omvärlden ser många åtminstone en fördel i att osäkerheten om vem som styr Ryssland nu är borta – troligen ända till 2024.