Valet i Ryssland 2012

”Svårt att se vem som kan utmana Putin”

Publicerad 2011-10-01 10:37

Ingmar Nevéus bevakar Ryssland och övriga delar av före detta Sovjetunionen.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Ingmar Nevéus är DN:s Rysslandskorrespondent. DN.se ställde fem frågor om Putin, Ryssland och framtiden.

Hur har ryssarna reagerat på beskedet att Putin ska kandidera i det kommande presidentvalet?

– Ingen blev särskilt förvånad, de flesta tycks ha räknat med att han skulle komma tillbaka till Kreml. Lite mer överraskande var nyheten att Medvedev blir premiärminister i stället för att försvinna från scenen. Sammantaget var beskedet positivt i mångas ögon. Putin är ju Rysslands i särklass mest populäre politiker. Oppositionen, både liberaler och kommunister, har däremot reagerat starkt negativt och talar om en katastrof för Ryssland. I oberoende medier och på nätet jämför många nu Putin med den gamle Sovjetledaren Brezjnev, som ledde landet under 18 år av stagnation från 1964 till sin död 1982.

Varför har Putin så starkt stöd bland de ryska väljarna?

– Hans stöd är högt, men har dalat på senare tid. I en färsk undersökning från Lavada-tsentr stöder 68 procent Putin – den lägsta nivån på sex år men ändå uppseendeväckande högt jämfört med de flesta andra länder. Tvåan Medvedev stöds av 62 procent. Ingen annan politiker ligger i närheten av dessa siffror.

– Att så många ryssar stöder Putin beror främst på att han förknippas med stabilitet, ökande levnadsstandard och ökad respekt för Ryssland i omvärlden. Många jämför hans 2000-tal med Boris Jeltsins 90-tal – en tid då inkomsterna sjönk, brottsligheten ökade och Ryssland förlorade sin status som supermakt.

Finns det något som tyder på att maktförhållandena i Ryssland kan förändras inom en överskådlig framtid?

– Det är mycket svårt att se vem som skulle kunna ersätta Putin. Medvedev har genom den senaste veckans händelser visat att han inte är någon oberoende politiker. Kommunistpartiet är den enda politiska rörelse som har stort stöd, men det tillhör ändå det förflutna. De olika liberala rörelserna är vältaliga och har visst stöd hos välutbildade i Moskva och S:t Petersburg. Utanför storstäderna existerar de knappt. Även om de inte motarbetades av stats-tv och myndigheter skulle de få svårt att hävda sig på nationell nivå.

Vad krävs för att någon på allvar ska kunna utmana Putin?

– Stora ekonomiska omvälvningar som drabbar breda folklager skulle kunna underminera hans popularitet. Under hela 2000-talet har Ryssland gynnats av höga olje- och gaspriser. Sjunker de kraftigt är landet ytterst sårbart, och Putin kan få skulden för att folk får det sämre. I ett sådant läge tvingas han bekänna färg och visa hur långt han är beredd att gå för att behålla makten.

– Men det krävs också att någon ny, trovärdig ledare träder fram som ett alternativ. I dag är det väldigt svårt att se vem det skulle kunna vara.

– Oväntade saker har dock inträffat förr i jättelandet. Nästan ingen trodde ju på Sovjetsystemet sammanbrott förrän det var ett faktum. I dag sker mycket intressant på internet i Ryssland, och nya rörelser kan dyka upp den vägen.

Hur kommer Ryssland att utvecklas med Putin som president?

– Många tror att Putins återkomst motverkar utveckling och modernisering. Han kommer att köra sitt gamla beprövade koncept, med auktoritärt styre, sammanblandning av ekonomisk och politisk makt och en hög profil utriksepolitiskt. Den enorma korruptionen inom byråkratin kommer att fortsätta frodas. De senaste dagarna har Putin dock visat tecken på att han vill ta över en del av den "liberala och moderna" profil som Medvedev haft – med tal om mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och it (något som får bland andra New York Times att tala om "Putin 2.0"). Hur det blir med förnyelsen återstår att se, men i omvärlden ser många åtminstone en fördel i att osäkerheten om vem som styr Ryssland nu är borta – troligen ända till 2024.

Tipsa via e-post
(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från Världen

Webb-TV

Ny massaker direkt efter FN-kritiken

Även Ryssland står bakom FN-uttalandet. Efter söndagens krismöte fördömde ett enigt säkerhetsråd Syriens regering ”i starkast möjliga ordalag”. 28 11 tweets 17 rekommendationer

Rysk tvivel på regimens skuld. Dödstalet efter massakern steg. 22 5 tweets 17 rekommendationer

DN:s huvudledare 28/5. ”Vapenvilan blir en belastning.”

Syriens folk lider – men ingen griper in. Passiv omvärld. 174 10 tweets 164 rekommendationer

Kapade på Facebook – anmäls

Många utsatta. Juridiskt sett är brottet allvarligt och trots att många utsätts för det får polisen inte in några mängder av anmälningar.

Har någon gått in och använt ditt Facebook-konto?

Stor bussolycka i norra Norge

Minst två döda. Minst två personer omkom och många skadades i en bussolycka i Balsfjord i Nord-Troms på måndagsmorgonen.

Foto: Scanpix

Ensamkommande tar sällan hit familj

Vanföreställningar hos kommunpolitiker. Det är inte mer än en av tio ensamkommande flyktingbarn som tagit familjemedlemmar till Sverige, visar Ekot. 13 8 tweets 5 rekommendationer

Foto: Alamy

Försökte ta sitt liv – anklagas för mord

Missfall vid självmordsförsök. Efter ett självmordsförsök som slutade i missfall står en deprimerad 35-åring åtalad för mord på fostret. 53 18 tweets 35 rekommendationer

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Bästa svenska nyhetssajt enligt Internetworld.

DN.se på agendan