Läget i Somalia är akut, menar Mathias Krüger, avdelningschef för Somaliabiståndet på svenska ambassaden i Nairobi. Han har sett svältkatastrofen med egna ögon.
När DN.se når Mathias Krüger är det på en knastrig telefonlinje. Men stressen och allvaret som tynger hans röst framgår ändå med all önskvärd tydlighet.
– Jag har sett mammor som vandrat miltals med sina små för att nå till ett flyktingläger. När de äntligen kommer fram… ja, då är de så tärda och utslitna att de dör i sjukvårdarnas armar, säger Mathias Krüger.
I dagsläget beräknas 3,7 miljoner somalier vara i behov av akut hjälp. 2,8 miljoner av dessa befinner sig i södra och centrala delarna av Somalia. Och mer än hälften av de 2,8 miljonerna finns i Shababkontrollerade områden.
Islamistgruppen Shabab, som tidigare hindrat hjälporganisationer att nå de nödställda, ska ha retirerat från huvudstaden Moagadishu. Sveriges bedömning av säkerhetsläget i staden har inte ändrats till följd av nyheterna om Shababs tillbakadragande. Det pågår alltjämt dagliga strider i och kring Mogadishu. Shabab håller också fortfarande sina militära positioner i andra städer. Osäkerheten i landet är stor.
Den afrikanska fredsstyrkan Amisom (African Union Mission in Somalia) försöker expandera i områden som tidigare hållits Shabab. Men, bedömer Mathias Krüger, det troligaste är att Shabab inte dragit sig tillbaka utan bara ändrat taktik och att vi kommer få se mer av gerillakrigföring och självmordsattentat framöver.
– Inte sedan 1991 har Somalia egentligen haft något bra år, säger Thomas Söderman, Röda Korsets rådgivare i katastroffrågor.
Thomas Södermans bild av landet – hårt drabbad av svår torka och sargat av konflikter – är som ett eko av Mathias Krügers återgivning.
– Behoven i Somalia är enorma. När jag hör mina medarbetare som är på plats beskriva situationen inser jag att inte mycket förändras på tjugo år, säger Thomas Söderman.
Röda Korset för in hjälpen i landet via landvägen. Det är det säkraste sättet, enligt Thomas Söderman.
– I dagarna lyckades vi genomföra en matdistribution till 162.000 personer i landet. Med den ransonen klarar de sig i en månad. Nu satsar vi på att nå ut i byar med vatten och sanitetshjälp och samtidigt utökar vi vårt hälsoarbete, säger Thomas Söderman.
Innan året är till ända hoppas Röda Korsets ha nått ut med hjälp till åtminstone en miljon somalier.
– Men svälten är katastrofalt stor. Vartannat barn är nu så pass undernärt att de kommer att få men för resten av livet, säger Mathias Krüger.
Något som försvårar mattransporter i landet är att infrastrukturen trasats sönder, genom konflikterna och på grund av uteblivet underhåll.
– Jag har arbetat på en mängd ställen, men läget i Somalia är bland det svåraste jag varit med om, säger Thomas Söderman.
Han får medhåll av Mahtias Krüger.
– Det som är speciellt med Somalia är kombinationen av negativa faktorer. Vi har en utbredd hungersnöd, sedan finns alla konflikterna och sist men inte minst den obefintliga infrastrukturen. Folk flyr och flyktinglägerna svämmar över av folk. Men i lägren lyckas hjälparbetet endast nå upp till 50 procent av sin fulla kapacitet. Det saknas helt enkelt pengar att göra mer för, säger Mathias Krüger.
En ond spiral uppstår när de etablerade lägren inte förmår ta in mer folk. Oplanerade läger uppstår där det inte finns möjlighet att svara upp mot behoven av mat och vatten. Det i sin tur skapar miljöer där till exempel kolera, mässling och diarréer lätt florerar och blir till epidemier.