Bara 8 av de 28 Natoländer som deltar i anfallen mot Libyen deltar i själva bombningarna. Nu försöker Nato övertyga de länder som är tveksamma att sätta in mer resurser.
Det var vid Natos försvarsministermöte i Bryssel på onsdagen som försvarsalliansens generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen lovade att ta upp frågan med de försvarsministrar vars länder inte deltar i bombningarna.
En högt uppsatt amerikansk regeringstjänsteman säger till Reuters att även om själva operationen inte är i riskzonen så börjar den personal som delar i själva anfallen mot Muammar Khaddafis olika anläggningar att känna av arbetsbelastningen.
Trots Natos försök att få flera att delta så säger såväl Spanien som Tyskland nej.
– Tyskland står fast vid sin position, inget militärt engagemang, sa den tyske försvarsministern Christian Schmidt till journalisterna.
Samma svar gav Spaniens försvarsministyer Carme Chacon.
Norge har redan tidigare sagt att man kommer att dra ned på sitt engagemang och Sverige har beslutat att minska antalet Jas Gripen-plan från åtta till fem samt att förändra sitt åtagande från att bevaka flygförbudszonen till att enbart ägna sig åt spaning.
Nato räknade tidigare med att avsluta operationen i Libyen i slutet av september och i dag räknar man med att omkring 80 procent av Khaddafis ledningscentraler kan ha slagits ut. Men få tror att detta är uppnåeligt med tanke på situationen på marken där rebellerna åter möter hårt motstånd.
– Det skulle inte förvåna mig om Nato blir kvar i landet i åratal, säger Christopher Schnaubelt från Nato Defense College i Rom till Reuters.
Enligt uppgifter från Nato träffades en rad mål i Tripoli under tisdagens attacker: Fem kommando- och kontrollcentraler, en uppställningsplats för fordon, två luftvärnskanoner och en luftbevakningsradar.