Svenskarna kan ha tagit av sina hjälmar

När DN.se når den svenska Afghanistanstyrkans ställföreträdande kontingentchef överstelöjtnant Gustaf Wallerfelt säger han att det råder förstämning bland de övriga soldaterna men att man samtidigt har en vilja att fortsätta lösa uppgifterna på ett bra sätt.

Operationen i området fortsätter också efter dödsskjutningen av de två svenska officerarna. Delar av den inblandade personalen har dock kallats tillbaka till den svenska förläggningen.

Vad var det för uppgift ni skulle lösa?

- Våra soldater ingick i en fotpatrull som befann sig utanför en liten by för att visa upp sig och för att förbättra säkerhetsläget för lokalbefolkningen i området.

Överstelöjtnant Wallerfeldt vill inte säga hur många som ingick i patrullen eftersom operationen i området fortsätter. ”Men det var en större styrka”, säger han

Hur gick det hela till?

- Just nu vet jag bara att någon öppnade eld mot en av våra patruller med ett finkalibrigt vapen när den befann sig strax utanför byn Gurgi Tappeh, nära Charbal, cirka 40 kilometer väster om Mazar-i-Sharif.

Du säger någon, var det en ensam person?

- Det vet jag ännu inte. Den saken utreder vi nu genom militärpolisen. Jag vet heller inte om skotten kom från nära håll eller längre bortifrån.

Vilka skydd hade soldaterna?

- De hade ordinarie skydd. Vanligen försöker vi ta av oss hjälmen för att visa lokalbefolkningen att vi är där för att hjälpa. Sedan bär varje soldat ett kroppsskydd som står emot finkalibrig eld.

Vet du om soldaterna besvarade elden?

- Nej, det vet jag inte i det här läget.

Hur fungerade transporten av skadade och döda?

- Samtliga fick första hjälpen direkt på plats av våra sjukvårdsenheter som ingick i patrullen. Sedan transporterades de både med landtransport och med helikopter till det tyska fältsjukhuset i Mazar-i-Sharif. Där förklarades de två officerarna döda av medicinsk personal.

Vet du hur snabbt det gick att få dem till sjukhus?

- Nej, den saken håller vi på att undersöka.