Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Svensken hjälpte skadade i Mali-attacken

25-årige vaktchefen Erik låg och sov i sitt tält när granaterna slog ner. Som utbildad stridssjukvårdare tog han sig genast mot detonationerna.

I onsdags attackerades FN:s Camp Nobel strax söder om Timbuktu i Mali. Sex, sju granater slog ned varav minst en träffade den svenska delen av campen medan flera träffade Liberias område.

25-årige Erik är vaktchef och stridssjukvårdare med traumautbildning. Han har arbetat inom Försvarsmakten i fem år och Mali är hans första utlandsuppdrag. Han låg i sitt tält och vilade när angriparna slog till.

– Jag reagerade först inte riktigt, det kunde ju vara en olycka. Men sedan började det smälla fler gånger och då förstod jag att det var någonting som hände, säger Erik, som inte uppger sitt efternamn.

Han tog sin utrustning och började springa mot vakten. När han väl kom dit såg han minst två stora rökpelare.

– Så jag förstod att det hade hänt något allvarligt, säger han och berättar att han tänkte att han kunde hjälpa till vid liberianernas camp.

– Då tog jag ett fordon tillsammans med en av mina kolleger och körde dit bort. Vi tog med oss två stycken brandsläckare då det var en ganska kraftig pågående brand.

Men branden var för intensiv så brandsläckarna var värdelösa. I stället såg han tre skadade personer som han tog hand om och lastade i ett fordon som åkte vidare mot Nigerias fältsjukhus.

– Jag kom till ett av hörnen på campen och där såg jag en man ligga med huvudet nedåt med en bit plåt över sig och det stod lågor om honom, så jag förstod att han var omkommen. Då kunde jag inte göra så mycket.

Under drygt fyra timmar pågick händelseförloppet, uppskattar Erik. Han kände sig aldrig osäker utan kunde falla tillbaka på att sin träning.

– Det kändes som jag var på ännu en övning. Man tänker inte att det ska hända en själv. När jag tog hand om de skadade agerade jag bara på rutin. Det var när jag gick och lade mig på kvällen som jag förstod att det hänt på riktigt.

– Då började jag fundera om att jag har sett en död person och hjälpt skarpt skadade för första gången. Det är lite surrealistiskt för man tänker inte att det ska hända en själv.

En svensk soldat fick en splitterskada i huvudet och bedöms vara lindrigt skadad, och fyra svenskar drog i sig rök i samband med bränderna som uppstod. Samtliga är åter i tjänst. I den liberianska styrkan dödades en och åtta eller nio skadades.

Efter händelsen har Erik tillsammans med sin soldatgrupp fått sitta ner och prata om händelsen – något han uppskattar. Han förstår om folk hemma känner oro men framhåller att trupperna är väl tränade för det fredsbevarande uppdraget.

– De lokalanställda är väldigt positiva mot vår insats här nere och det ser man hela tiden. Sedan har vi självklart de som vill oss ont också men de flesta är väldigt positiva till oss, säger Erik.

Fakta: Svenskarnas uppdrag i Mali

Förutom underrättelseförbandet bidrar Sverige också med ett antal stabsofficerare på olika FN-staber i Mali.

De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor.

Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar den mer eller mindre havererade fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i flera timmar.

Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor.

Källa: Försvarsmakten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.