EU-kommissionen vill att EU:s långtidsbudget för 2014—2020 ska öka med runt 5 procent, jämfört med nuvarande. För länder som vill hålla igen på EU-utgifterna, inte minst för att de sparar tufft på hemmaplan, är förslaget närmast en krigsförklaring.

Storbritannien är mest högljutt, men även EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) är kritisk. Hon ser dock vissa ljuspunkter, som satsningar på miljö, forskning, infrastruktur och utrikespolitik.

– Men detta måste matchas med minskningar på jordbruks- och regionalpolitiken, som faktiskt är två tredjedelar av den totala budgeten. Det här är en svällande EU-budget. Det kan vi inte acceptera, säger hon till TT.

EU-kommissionen vill också minska rabatterna som Storbritannien, Sverige, Tyskland, Nederländerna och Österrike får på EU-avgiften. Storbritanniens är i särklass störst, men Sveriges på runt 5,5 miljarder kronor är inte obetydlig relaterat till den svenska EU-avgiften på cirka 30 miljarder kronor. Minskas rabatten ökar avgiften.

– Det kommer vi självklart att arbeta emot, eftersom det är alldeles för lite reformer i den här budgeten, säger Ohlsson.

EU-parlamentariker Göran Färm (S), som sitter i parlamentets budgetutskott, är försiktigt positiv. Han gillar ett större fokus på forskning och infrastruktur och att direktstöden i jordbrukspolitiken tycks minska.

– Jag uppskattar också att man i alla fall gör ett försök med en finansiell transaktionsskatt, säger han, medveten om att motståndet mot Tobinskatt är stort, bland annat från Sverige.

Även Jonas Sjöstedt (V), riksdagsledamot och tidigare EU-parlamentariker är kritisk.

– Det här är den mest provocerande budget som EU någonsin har lagt. Man gör ju ett jättekliv när man föreslår att man i praktiken ska få beskattningsrätt, säger han.

Sjöstedt vill nu öka trycket på finansminister Anders Borg (M) att verkligen sätta ned foten i Bryssel.

– Han har kristallklart mandat från alla partier i riksdagen att inte acceptera det här budgetförslaget, säger Sjöstedt.