Både utrikesminister Carl Bildt och hans tyske kollega Guido Westerwelle uttryckte vid en presskonferens på måndagen stora farhågor för läget i Kirgizistan. Omkring 400.000 invånare beräknas vara på flykt från oroligheterna i södra delen av landet, många har flytt till grannlandet Uzbekistan.

– Det här drabbar människor som länge levt under svåra omständigheter. Redan tidigare är befolkningen i södra Kirgizistan hårt drabbad av finanskris, politisk oro och naturkatastrofer och man har varit beroende av livsmedelsstöd under en längre tid, uppger Per Byman från Sida i ett pressmeddelande.

De svenska insatserna inriktas på skydd för civila, livsmedel och hälsovård.

Norge ger för sin del 10 miljoner norska kronor till liknande hjälp via FN och Röda Korset.

Många uzbeker blev svårt utsatta under det etniskt färgade våldsutbrottet i södra Kirgizistan. Nu drabbas de igen när myndigheterna letar efter förövarna.

Minst två personer dödades och ett 20-tal skadades i den uzbekdominerade byn Nariman utanför Osj på måndagen. Den lokala polisen sade sig ha blivit beskjuten och talade om ”förebyggande åtgärder” för att leta efter vapen och kontrollera id-handlingar. Bybor och människorättsaktivister jämförde å sin sida med de ökända ”upprensningsaktioner” som ryska armén använde sig av under krigen i Tjetjenien.

– Många människor har misshandlats. Det är väldigt spänt. Myndigheterna måste vara väldigt försiktiga när de gör sådana här kontroller, sade Ole Solvang från Human Rights Watch på det sjukhus i Osj dit de skadade förts.

– Många skadade gömmer sig i husen. Unga män fraktas iväg någonstans. Det är oacceptabelt att agera så här mot civila, sade den välkända kirgiziska aktivisten Tolekan Ismailova.

Undantagstillstånd råder i området fram till den 25 juni. Uppemot 2.000 människor, mest etniska uzbeker, befaras ha dött i de pogromer som kulminerade den 11—14 juni.