Just den morgonen DN talar med den svenska Afghanistanstyrkans chef överste Olof Granander har en ny våldssammanstötning ägt rum i närheten av hans bas.
- Och i går stred upprorsmakare mot afghanska armésoldater som det är vårt uppdrag att backa upp när de behöver hjälp - militärt, tekniskt, logistiskt eller vad vi kan ställa upp med, säger Granander som i april tillträdde som högste befälhavare för Sveriges cirka 400 soldater inom den Natoledda skyddsstyrkan Isaf (International Security Assistance Force).
Översten räknar efter. Den 11 juli, minns han, hade sju väpnade attacker genomförts mot Isaf-förband inom det område Sverige har ansvar för kring Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. Bara under en knapp månad sedan dess har ytterligare nio liknande våldsincidenter inträffat. Alltså 16 totalt. Det är mer än en fyrdubbling av antalet väpnade attacker under hela 2008.
Men han är noga med att understryka att den afghanska oppositionen rymmer såväl sådana krafter som är direkt aggressiva mot Isaf, Nato och USA och sådana som välkomnar den utländska inblandningen.
- Det finns både goda och onda talibaner, både moderata och reaktionära, både talibaner som vi kan samarbeta med och rena fiendetalibaner. I vårt uppbyggnadsarbete möter vi i stort sett bara den första kategorin, medan attackerna mot oss utförs mest av de reaktionära talibanerna. Plus lokala banditgäng som försöker ta kontroll över större områden för att helt enkelt tjäna pengar, exempelvis på opiumhandel, säger Olof Granander.
Isafs uppgift är, trots de allt fler sammandrabbningarna med upprorsmän, inte i första hand att skjuta och slåss. Man ägnar sig inte heller åt traditionella fredsbevarande operationer i FN-regi, som alltid förutsätter att samtliga parter i en konflikt själva vill uppehålla ett fredstillstånd.
- Uppdraget för Isaf är att skapa säkerhet på marken och rimlig trygghet för civilbefolkningen så att ett ekonomiskt och socialt utvecklingsarbete kan komma i gång på allvar, säger överste Granander.
Just i sommar är huvudsyftet för Isaf att försöka säkerställa att president- och provinsvalen den 20 augusti kan avhållas utan att alltför många skrämda väljare avstår från att rösta. Om de i stor utsträckning stannar hemma, eller om alltför många kandidater inte vågar ställa upp i valen, så förlorar hela valprocessen i legitimitet. Och då blir det lättare för talibanerna att kunna avfärda de valda politikerna som en orepresentativ maktklick.
Inte förvånande har därför talibaner uppmanat folk att inte rösta, ibland skrämt dem med hot om repressalier och rentav ond bråd död. Framför allt i södra Afghanistan, där USA i sommar genomför en massiv offensiv mot talibanstrukturer. Men också i Grananders befälsområde förekommer det åtskilliga fickor av upprorsmän som vill sabotera valen.
- Jag är bekymrad över flera områden väster om Mazar-i-Sharif samt en hel del byar och kommuner. Där försöker våra motståndare skapa grogrund för något slags lokal regering, vare sig det handlar om talibanstyren eller anarkistiska banditvälden.
Afghanistan är ett land i permanent inbördeskrig, med varierande antagonister under de senaste 30 åren. Just nu är det talibaner som är den mest krigiska parten, delvis för att folkgruppen pashtuner (varifrån talibanerna rekryteras) praktiskt taget helt utestängdes från centralregeringen i Kabul efter USA:s invasion 2001.
Isafs arbetsmetod är att bygga upp ett långsiktigt samarbete med de hittills outvecklade afghanska militär- och polisstyrkorna så att dessa sedan själva kan göra jobbet att upprätthålla säkerheten. Isaf patrullerar och genomför operationer tillsammans med afghansk polis och militär. Här har små grupper av Isaf-soldater en kombinerad utbildnings- och serviceuppgift - de betydligt fler afghanerna saknar det mesta i form av kommunikationsutrustning, nattsiktesmedel, skyddade transporter etc.
- Förberedelserna är A och O. Utsätts en patrull för en attack måste alla - afghaner, svenskar eller finnar - vara beredda att hjälpa varandra. Det är en verklig utmaning som också medför risker för vår personal vid Isaf-teamet i Mazar-i-Sharif, menar Olof Granander.