Europaparlamentet har röstat igenom ett avtal som innebär att USA får fortsatt tillgång till uppgifter om transaktioner till och från banker inom EU.
Syftet med avtalet är att ge ökade möjligheter att spåra terrorister.
Efter att Europaparlamentet oväntat röstade nej till det så kallade Swiftavtalet i februari, har svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström arbetat hårt med att få till ett nytt avtal.
Och på torsdagen fick antiterroristavtalet sitt godkännande i parlamentet. 484 ledamöter röstade för, 109 emot och 12 avstod.
Den gröna partigruppen — där också Piratpartiet ingår — och Vänstern anser fortfarande att avtalet har brister. Även svenska socialdemokrater valde att rösta mot sin egen partigrupp och trycka på nej-knappen. Orsaken är att det fortfarande handlar om massöverföring av data. Av tekniska skäl går det inte att sortera ut enbart den misstänktes transaktioner, utan även oskyldiga människors uppgifter åker med.
– Detta är ett dumt och onödigt beslut, och ett uttryck för att Europaparlamentet låter sig dras med i den masspsykos om terrorism som politikerna odlar för att kunna bygga ut övervakningsstaten, säger Piratpartiets ledamot i Europaparlamentet Christian Engström i ett uttalande.
Det är inte terrorister som hotar vårt samhälle i dag. Snarare är det de europeiska politikernas övervakningshets som är ett hot mot vårt öppna samhälle, menar han.
EU-parlamentariker Anna Hedh (S) tycker att det är bättre att inte ha något avtal alls, om inte masshanteringen kan lösas.
– Jag tror inte att terroristbekämpningen står och faller med om vi har ett Swiftavtal, säger hon till TT.
Eva-Britt Svensson (V) är svensk EU-parlamentariker. Även hon ställer sig kritisk till avtalet.
– Det grundläggande felet kvarstår, överföringen av data i bulk som innebär en massiv registrering och spridning av oskyldiga människors privatliv. Terrorism och dess orsaker måste bekämpas, men inte till priset av grundläggande rättigheter, säger hon i ett pressmeddelande.
De som nu godkänt avtalet anser att det innehåller avsevärda förbättringar. Till exempel får EU en observatör på plats i USA som ska övervaka att informationen används korrekt, EU-medborgares rätt till rättslig prövning blir tydligare, USA får större krav på sig att skräddarsy förfrågningarna och Europol ska kontrollera att de är motiverade.
Dessutom lovar EU-kommissionen och EU-ländernas regeringar att undersöka möjligheten att på sikt bygga upp en europeisk motsvarighet till det amerikanska systemet. Då skulle problemet med massöverföringar kunna lösas.