Den 31-årige Brandon Huntley är med största sannolikhet den första vita sydafrikan någonsin att beviljas asyl i ett annat land på grund av sin hudfärg, och de kanadensiska myndigheternas beslut har väckt mycket starka reaktioner i Sydafrika.
Sydafrikanska regeringspartiet ANC ser asylbeslutet som ”rasistiskt”, och beskriver Huntleys påstående om att han skulle vara förföljd av kriminella i hemlandet på grund av sin hudfärg för ”sensationslystet och alarmerande”.
Sydafrikas regering kräver också att Kanada ser över beslutet, enligt rapporter i lokala medier på torsdagen.
– Vi anser att behörig minister i Kanada har möjlighet att genomföra en juridisk granskning av beslutet och bör göra så, säger Sydafrikas vice utrikesminister Sue van der Merwe till tidningen Mail & Guardians nätupplaga.
Enligt kanadensisk press anser den myndighet som tagit beslut om att ge Huntley asyl att han utsatts för ett antal kriminella attacker i hemlandet på grund av sin hudfärg samt att ”det är klart och tydligt bevisat att staten inte haft möjlighet eller vilja att skydda honom”.
Till stöd för sin ansökan har Huntley också hävdat att han inte kunnat få arbete i hemlandet eftersom regeringen driver en arbetsmarknadspolitik till förmån för den tidigare förtryckta majoriteten av svarta, färgade och indiska medborgare.
Medan det är riktigt att Sydafrika har en relativt hög brottslighet finns dock inga bevis för att vita medborgare är särskilt utsatta på grund av sin hudfärg.
”Sydafrika är visserligen ett väldigt våldsamt samhälle men majoriteten av alla offer för grova våldsbrott är svarta”, slår sydafrikanska Institute of Race Relations fast i ett pressmeddelande som reaktion på det kanadensiska beslutet.
I det fall vita personer är offer för grova våldsbrott är motivet snarare ekonomiskt än rasistiskt, slår samma institut fast, och får medhåll från en sydafrikansk allmänhet som generellt reagerat med ilskna protester på Kanadas beslut.
– Kriminaliteten drivs av klasstillhörighet snarare än hudfärg, säger Bridgette Lightfoot, som
leder organisationen Homecoming Revolution, som uppmuntrar och hjälper sydafrikaner bo-
satta utomlands att flytta hem igen.
Vita sydafrikaner har fortfarande i genomsnitt fem gånger så hög inkomst som svarta hushåll, och såväl i storstäder som på landsbygden är det uppenbart att vita medborgare i allmänhet har bättre bostäder och högre levnadsstandard än svarta.
Medan många vita sydafrikaner valt att emigrera de senaste femton åren på grund av den höga brottsligheten, är det också många som väljer att återvända.
– Du har exempelvis många som flyttat till Australien för gott, men som sedan upptäckt att livet på andra sidan inte lever upp till förväntningarna, berättar Bridgette Lightfoot.
Majoriteten av det knappt hundratal sydafrikaner som hon hjälper att flytta hem varje månad är vita, och hon anser inte att det går att styrka Huntleys påståenden om att de inte kan få jobb.
Det anser däremot minoritetsorganisationen Afriforum:
– Precis som det förr brukade finnas ett glastak för kvinnor i arbetslivet finns i dag ett glastak för unga, vita män, hävdar Willie Spies, talesman för Afriforum.
Som svar på uppståndelsen kring asylbeslutet påpekar kanadensiska utrikesdepartementet att den ansvariga myndigheten är oberoende från regeringen, som å sin sida noterar ”den sydafrikans-ka regeringens framgångar med att främja ett tolerant, multikulturellt samhälle”.