Hennes barn klättrar på henne inne på hjälporganisationens kontor medan hon famlar efter sykorgen och lindar sytråd kring fingret.
- Om någon förstör ett ansikte med syra bör också hans ansikte förstöras med syra. Om någon fräter bort någon annans ögon bör också hans ögon frätas bort, förklarar hon.
- Så vill jag att det blir. . . mitt liv är slut nu.
Bibi, som saknar utbildning och kommer från det lantliga bomullsbältet i provinsen Punjab, är invecklad i en komplicerad juridisk strid om syraöverfallet och slåss för vårdnaden om sina barn. Samtidigt måste hon lära sig att leva utan att kunna se och orka ta sig genom en rad operationer för att få sitt fördärvade ansikte återskapat.
Att hon är bara 23 år syns inte alls. Överläppen är borta, näsan högst nödtorftigt återskapad, höger öga är ersatt av ärrvävnad och där vänster öga en gång fanns är nu bara en röd ögonhåla.
Bibi berättar att hon efter sin makes bortgång blev bortgift mot sin vilja som andrahustru till en svåger. Hon behandlades illa. Så, en natt i fjol, hällde någon syra över henne medan hon sov. Frätskadorna blev förfärliga.
I förvirringen, smärtorna och skräcken att förlora sina barn blev hon övertalad av sin make att ange en gärningsman. Men hon anser att den hon pekade ut är oskyldig och försöker nu ta tillbaka sitt uttalande.
Bibi tror att det var hennes man som angrep. Men han går fortfarande fri.
- Mitt tillstånd var gräsligt. Jag hade psykiska problem. Mentalt fungerade jag inte normalt. . .
- Jag vill helt enkelt att han straffas. Jag vill slänga syra på honom. Inte bara på honom utan på alla som kastar syra på andra, säger hon.
Hennes krav på vedergällning kan låta brutalt, men pakistanska aktivister trycker på för att genom lagändringar försöka stoppa dessa groteska överfall. Och tack vare insatser av ett annat syraoffer, Naila Farhat, i Pakistans högsta domstol kan det finnas hopp.
Pakistan är ett konservativt patriarkaliskt land där kvinnor, särskilt på den fattiga landsbygden, behandlas som ägodelar. De har svårt att få hjälp av polisen, och trycket på dem att inte vanära sina familjer är hårt.
Sana Masood, juridisk samordnare på organisationen ASF (Acid Survivors Foundation) som hjälper överlevande syraoffer, vet hur resonemanget går:
- Familjerna säger "det är fel att gå till domstol, vad ska folk tro?"
Ännu saknar Pakistan lagar mot våld i hemmet. En sådan diskuteras i parlamentet men har bromsats av motstånd från ett islamistiskt parti. Samtidigt ökar antalet övergrepp med syra. 2009 registrerade ASF 48 fall mot ett 30-tal år 2007, men enligt Masood är det sannolikt massor som aldrig rapporteras.
Naila Farhat var bara 13 år när en man slängde syra i hennes ansikte sedan hennes föräldrar vägrat att gifta bort dottern med honom. Mannen dömdes till tolv års fängelse och att betala 1,2 miljoner rupier (nära 200.000 kronor) i skadestånd. Men efter överklagande skar en högre rätt ner skadeståndet och sade att angriparen skulle slippa fängelse så snart beloppet betalats.
Upprörda vände sig Farhat och ASP då till Pakistans högsta domstol — första syraöverfallet som behandlades där — och det tog domarna bara några minuter att underkänna domstolsutslaget. HD-ordföranden Iftikhar Chaudhry engagerade sig personligen i fallet och yrkade på att staten ska bättre reglera försäljningen av syra och skärpa straffen för sådana övergrepp.
Enligt Masood kan vem som helst för några kronor köpa frätande syra av industrikvalitet. Tillgängligheten gör det lätt för någon att slänga syra på någon annan av högst banala skäl.
- Det förstör inte bara personens ansikte utan hela hennes liv.
En annan viktig motåtgärd vore att tvinga angriparen att betala för offrets smärtsamma och dyra behandlingar efteråt. I åratal har ASP tryckt på för en sådan lag.
Naila Farhat är en av dem som hjälper Naziran Bibi att uthärda vården och livet efter attacken och att försöka skapa en ny framtid.
- Jag uppmanar andra syraoffer att kämpa för sina rättigheter och inte tveka att stiga ut ur hemmet och visa sig, säger hon.