Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Syrienkonflikten har nu pågått i fem år

Foto: APF

På tisdag är det fem år sedan protesterna inleddes. Det började med gatudemonstrationer mot regimen. Upproret i Syrien har utvecklats till den allvarligaste konflikten sedan andra världskriget och har lett till en humanitär katastrof. Miljoner människor är på flykt.

Detta har hänt:

2011: Den 15 mars utlyser aktivister ”Vredens dag” och uppmanar syrier att gå ut och protestera mot president Bashar al-Assads regim. i staden Daraa vid Jordaniens gräns dödas fem demonstranter av säkerhetsstyrkorna, och infarterna till staden spärras av.

I maj beslutar EU och USA om skärpta sanktioner mot den syriska regimen som en markering mot det våld som drabbar de fredliga protesterna. Oppositionen bildar Syriska nationella rådet (SNC) med säte i Turkiet. SNC kräver att al-Assad avgår och att Syrien blir en demokratisk stat.

Under hösten anfaller regeringsarmén samhällen i norra Syrien på jakt efter desertörer som bildat en väpnad gren av oppositionen, Fria Syriska Armén (FSA). Ett förslag om Syriensanktioner i FN:s säkerhetsråd stoppas av Ryssland och Kina.

Foto: AP

2012: När året börjar har över 5 000 människor dött i oroligheter i Syrien. Hårda strider i staden Homs, där regeringsarmén anfaller FSA-enheter och civila.

Kina och Ryssland lägger för andra gången in ett veto mot en Syrienresolution i FN:s säkerhetsråd. I februari utlyser president al-Assad en folkomröstning om en ny författning. Valet avfärdas av oppositionen som en ”bluff”.

Förre FN-chefen Kofi Annan anlitas som medlare och lanserar en sexpunktsplan för fred. Fredsplanen efterföljs dock inte. I augusti lämnar en frustrerad Annan sitt medlaruppdrag. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon varnar för ett ”fullskaligt inbördeskrig” i Syrien.

Den syriske premiärministern Riad Hijad hoppar av till oppositionen.

Foto: APF

2013: 60 000 människor har nu dödats i Syrien sedan upproret inleddes, enligt FN.

Den väpnade oppositionen inom FSA kontrollerar nu stora delar av de nordliga och folkrika provinserna Idlib och Aleppo. Jihadistiska terrorgrupperingar börjar blanda sig i upproret. Islamiska staten i Irak och Levanten (Isis) attackerar flera samhällen i norra Syrien som kontrolleras av FSA, ”rebellerna”.

Den 21 augusti attackeras samhället Ghouta utanför Damaskus med den kemiska stridsgasen sarin. Över 1 700 människor dör. USA hotar att intervenera, men drar sig tillbaka. al-Assad-regimen binds till attacken av flera oberoende utredare. Presidenten förnekar all skuld men erkänner för första gången att Syrien innehar kemvapen som man är villigt att förstöra.

Foto: Lotta Härdelin

2014: När året börjar har närmare 150 000 syrier mist livet i kriget. Cirka tio miljoner människor är på flykt inom och utom landets gränser. Flyktingkatastrofen har fått grava konsekvenser för grannländerna Libanon och Jordanien som tagit emot merparten av de som lämnat Syrien.

FN gör ett nytt försök att medla i kriget och ordnar en samtalsrunda med de stridande parterna i Genève. al-Assad-regimen vägrar att diskutera en samlingsregering och förhandlingarna avslutas i oenighet.

Staden Homs, som hållits av oppositionen sedan upprorets början, återtas av regimens styrkor. ISIS byter namn till Islamiska staten (IS) och utropar ett ”kalifat” som omfattar en dryg tredjedel av Syriens territorium. Syrienkriget påverkar nu även europeiska länders inrikespolitik. Flyktingströmmen från Syrien till Europa ökar och allt fler Europaboende unga muslimer låter sig värvas som frivilliga till IS terrorkrig i Syrien. IS hotar staden Kobane vid syrisk-turkiska gränsen men slås tillbaka. En USA-ledd koalition har gått in i kriget för att bekämpa IS.

Foto: Jonas Lindkvist

2015: I slutet av januari lyckas kurdiska styrkor slå tillbaka Islamiska staten i Kobane, efter fyra månaders strider. Under våren har oppositionens styrkor, som får militär hjälp av bland annat Turkiet och Qatar, framgångar i nordvästra Syrien mot den allt mer försvagade regeringsarmén.

I maj erövrar Islamiska staten den antika staden Palmyra och hotar att förstöra världsarvslistade monument och byggnadsverk.

I månadsskiftet september/oktober intervenerar ryska flygstridskrafter i kriget på regimens sida. Ryssland säger sig ha Islamiska staten som mål men anklagas för att i huvudsak rikta in sig mot den väststödda oppositionen.

Allt fler syrier försöker lämna sitt land med alla medel och världens ögon riktas mot katastrofen i Medelhavet utanför Turkiets kust, där tusentals drunknar i ranka gummibåtar på desperat flykt mot Europa.

Under hösten tas en rad initiativ av FN:s nya Syriensändebud Staffan de Mistura som leder fram till en överenskommelse i säkerhetsrådet om en fredsplan för Syrien.

Foto: APF

2016: Civila dör i svält i belägrade byar och samhällen i Syrien. Massflykten leder till politisk kris i EU där Turkiet får en nyckelroll som mottagare av syriska flyktingar. FN-ledda fredssamtal inleds i Genève men avbryts efter oenighet. Intensiva rysk-syriska flygattacker mot Aleppo som leder till en ny flyktingvåg mot Turkiet.

En temporär vapenvila förhandlas fram av FN, USA och Ryssland. Jihadistgrupperna IS och Jabhat al-Nusra omfattas dock inte av vapenvilan.

Foto i brödtext: AP, AFP, Lotta Härdelin och Jonas Lindkvist.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.