Världen

Syriska valet ”en parodi på demokrati”

I dag går Syrien till presidentval mitt under brinnande krig, ett val som kallats ”surrealistiskt” och ”en parodi på demokrati”. Den regerande presidenten Bashar al-Assad väntas bli ohotad segrare.

Valet inramas av det inbördeskrig som sedan drygt tre år rasar i Syrien, där minst 150 000 människor dödats. Det pågående inbördeskriget har dessutom hindrat försöken till valkampanj.

I förra veckan dödades över 20 människor, anhängare till president al-Assad, i en granatattack vid ett tältmöte i staden Daraa. Enligt den oppositionsvänliga nyhetsbyrån Syrian Observatory for Human Rights (SOHR) låg en islamistgrupp bakom attentatet.

Omkring sju miljoner syrier är flyktingar i sitt eget land och närmare fyra miljoner har flytt utomlands.

Qais Fares är en av dem som tvingats fly. Han arbetade som journalist i Damaskus för ett engelskspråkigt magasin. Efter att ha blivit inkallad till förhör sexton gånger, och inför hotet att kallas in i al-Assads armé, lämnade han Syrien för Sverige i november 2012. Nu studerar han i Lund med hjälp av ett stipendium från Svenska institutet.

– Min far som är offentliganställd riskerar sitt jobb om han inte röstar på al-Assad i dag. Jag har tre släktingar som regeringsarmén vill sätta i strid men som håller sig undan – om de går och röstar kommer de att hamna i fängelse. Nej, presidentvalet saknar all legitimitet, och det är regimen mycket väl medveten om, säger Qais Fares till DN.

Trots att Bashar al-Assad styrt Syrien i fjorton års tid är det faktiskt första gången som han ställer upp i ett val. Vid de tidigare tillfällena har al-Assads presidentskap avgjorts i folkomröstningar som gett honom nära hundraprocentigt stöd. I dagens omstridda val har presidenten två motkandidater, som dock allmänt betraktas som staffage­figurer.

Den ene, Hassan al-Nouri, är en 54-årig affärsman och tidigare minister i al-Assads regering. Han har amerikansk universitetsexamen och säger sig inte tillhöra oppo­sitionen, ”men stöder inte heller al-Assad”.

Den andre kandidaten, Maher Hajjar, är en lokalpolitiker från Aleppo med diffus bakgrund. Ytterligare 22 kandidater anmälde sig, men de sållades bort av konstitutions­domstolen (vars ledamöter utses av presidenten). Oppo­sitionella i exil får inte ställa upp.

– Hela processen har bara ett syfte och det är att visa omvärlden att al-Assad struntar i deras fördömanden, han kommer att behålla makten i Syrien till varje pris, oavsett hur mycket blod det kostar, säger Qais Fares.

Han är mycket kritisk till att Sverige inte stoppade den syriska Stockholmsambassaden från att hålla presidentval för exilsyrier i förra veckan.

– Frankrike och Tyskland förbjöd röstningen på de syriska ambassaderna där. Jag förstår inte varför svenska utrikesdepartementet inte gjorde samma sak, säger Qais Fares.

UD meddelar, via TT, att det i Sverige inte krävs något tillstånd för utländska ambassader att genomföra röstmottagning. Men Qais Fares är inte nöjd med det beskedet:

– Den svenska passiviteten måste ju tolkas som om Sverige betraktar det syriska presidentvalet som demo­kratiskt trovärdigt och rättfärdigt. Det är mycket svårt att förstå.

Fakta:
Fyra varianter av valaffischer på Syriens president Bashar al-Assad på en gata i Damaskus.

År 2000 godkändes den då 34-årige Bashar al-Assad som president i en folkomröstning med 99,29 procents majoritet. Samma år gifte sig Bashar al-Assad med Asma Akhras, brittisk medborgare med syrisk bakgrund. Paret har nu tre barn.

År 2007 röstade 97,62 procent av de syriska väljarna ja till att Bashar al-Assad skulle sitta i ännu en sjuårsperiod.

I början av 2011 inleddes protester mot al-Assads regim. Presidenten svarade att ett uppror mot honom var ”otänkbart”.

I mars 2012 hölls en folkomröstning om en ny grundlag där al-Assadklanens maktparti formellt förlorade sitt maktmonopol. Men framför allt möjliggör grundlagsändringen för al-Assad att sitta ytterligare två mandatperioder á sju år.