– Det kommer säkert att bli en del oegentligheter även i detta val, säger Torbjörn Pettersson, Sveriges ambassadör i Kabul.
– Men jag tycker att valmyndigheten har gjort betydande förbättringar sedan sist. Framför allt när det gäller att ta emot röstsedlar från spökvallokaler, något som användes mycket i presidentvalet för att fylla valurnor med falska röster.
Nyhetsbyrån AP rapporterade i veckan om tryckerier i Peshawar i Pakistan som tryckt upp tusentals falska valsedlar på beställning av olika politiker i Afghanistan.
– Det finns inte någon vallängd i Afghanistan och det är den fundamentala bristen som gör fusket möjligt, säger Torbjörn Pettersson. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller olika sätt att fuska, särskilt på lokal och provinsnivå.
Det finns många politiska partier i Afghanistan, men i parlamentet används inte partigrupperingar formellt. Av de drygt 2 500 kandidaterna som ställer upp i valet är det bara 31 som angett någon partitillhörighet.
– Så partierna spelar en mycket undanskymd roll här, säger Torbjörn Pettersson. Valet är i högsta grad ett personval och kandidaternas kampanjer handlar ofta om regeringens oförmåga att lösa olika problem och om kamp mot korruptionen.
USA har en längre tid haft specialagenter i Afghanistan för att utreda korruption bland höga ämbetsmän i Kabul. I somras greps en av president Hamid Karzais rådgivare sedan han i ett avlyssnat samtal erkänt att han tagit emot en större muta. President Karzai ingrep och fick mannen frisläppt. Kampen mot korruptionen i Afghanistan har nu blivit ännu en schism mellan president Barack Obama och Hamid Karzai.
I måndags var frågan uppe i Vita huset. Enligt New York Times vill Obama att man nu ska skilja på sådan korruption som får vanliga afghaner att bli så arga att de går över till talibanerna och sådana mutor som får det politiska systemet att fungera i Afghanistan.
Antikorruptionsgruppen har de senaste åren avslöjat 50 personer, tio av dem var höga ämbetsmän.
– Vid sidan av korruptionen driver kandidaterna ofta frågor som handlar om att värva resurser till sin byggd. Plånboksfrågor är lika viktiga för väljarna i Afghanistan som i Sverige.
Är valet viktigt för Afghanistans framtid?
– Ja. Eftersom legitimiteten för Karzai har ifrågasatts så starkt efter förra valet är det viktigt att detta val blir bättre och att man kan ta ett första steg mot en demokratisk utveckling. Sedan är det också en markering att man trots de stora säkerhetsproblemen anstränger sig för att utse sina ledare i demokratiska val.
Talibanerna uppmanar till valbojkott och hotar med att attackera valarbetare och säkerhetsstyrkor. De är emot både detta och det förra valet, som de anser vara utländsk inblandning. För ett år sedan dödades fem FN-anställda i Kabul i ett sprängattentat.
FN-personal har nu rapporterat 240 incidenter de senaste två månaderna, och 300 FN-anställda har evakuerats ur landet inför valet. De återstående 600 har låst in sig på säkra platser. FN arbetar aktivt med att genomföra valen.
President Karzai har fått mycket kritik för att han struntar i parlamentet och styr landet på egen hand.
– Mycket i Afghanistan styrs genom presidentdekret. Men det finns två sidor av det myntet. Det senaste halvåret har parlamentet blockerat många frågor, bara för att visa sin makt. Man har avvisat en rad lagförslag och då blir det dekret som gäller i stället. Därför kan man säga att Hamid Karzai styr på egen hand. Men när parlamentet bara säger nej till allt är man inte med i matchen. Båda parter måste ändra sitt beteende.
Kan Afghanistan bli en demokrati av västerländskt snitt?
– Nej, men av afghanskt, säger Torbjörn Pettersson. Man kan inte överföra demokratiska lösningar från en del av världen till en annan. Det kollektiva röstandet är till exempel väldigt befäst i afghansk kultur. Om Afghanistan på sikt närmar sig väst eller får ett starkt inflytande av islamska ideal återstår att se.