Oavsett vad DN.se skriver om konflikten Palestina-Israel, gör det ont för de som har sina rötter eller är bosatta där. Att ge ett svar på hur det känns i Israel, Gaza eller Västbanken är omöjligt, men museitjänstemannen Stephen Antony, boende i Tel Aviv, säger till DN.se att Israel är ett missförstått land.
Det är många som skriver direkt till DN.se eller deltar i diskussionerna bland kommentarerna. De tvärsäkra anklagelserna om att stödja den ena eller den andra sidan duggar tätt. Åsikterna inom Israel går också brett isär. Regeringen liknar människorna som deltog i konvojen vid ligister. Ledarstick klagar på misslyckad strategi från början och har länge krävt, liksom aktivisterna på den så kallade "Frihetsflottan", att blockaden av Gaza ska hävas.
Stephen Antony, museitjänsteman i Tel Aviv, läser DN.se med hjälp av googles trubbiga översättningsverktyg från Tel Aviv. Han bedömer DN.se som någorlunda balanserad i sin rapportering.
Liksom många israeler tycker han att det var synd att aktivister kom till skada, men anser att aktivisterna fick flera varningar och undrar vad soldaterna skulle ha gjort när de blev attackerade med knivar och tillhyggen.
– Det är som om vad vi än gör, så kommer Israel att kritiseras. Det gäller inte bara det här utan det mesta, säger Stephen Antony.
Hur är den allmänna stämningen i Tel Aviv, vad säger ni till varandra?
– Det finns en allmän känsla av misstro mot alla internationella organisationer och utländska regeringar. Attityden mot oss är att vi bannas om vi gör något och vi bannas om vi inte gör något. Samtidigt känns det omöjligt att sluta fred med grannar som inte vill erkänna vår rätt att existera.
Stephen Antony säger att folk gärna hade sett att konvojen stoppats på ett sätt där ingen dödats och att det som skett gett den så kallade ”Frihetsflottan” mycket publicitet.
– Men alla jag talar med är överens om att vi var tvungna att stoppa konvojen.
Via mejl påpekar Stephen Antony också på flera sätt den pluralistiska situation som finns i Israel, med många olika åsiktsriktningar och understryker det stora utbyte som finns mellan araber och israeler inne i Israel.
– Jag tror att många utanför Israel inte känner till hur vi har det. Jag bor på en gata där det bor judar, kristna och muslimer. Världens folk skulle bli förvånade om de såg hur många av Israels arabiska befolkning som vill bo och frodas här.
Han påpekar också att alla verkligen vill ha fred.
– Summan av kardemumman är att vi alla i Israel är fruktansvärt upprörda över förlusten av människoliv ombord på ”pr-konvojen”, men fredsaktivisterna visade sig vara en ”sjöburen lynchmobb”.