De 50 000 kvarvarande USA-soldaterna deltar i det Vita huset döpt till Operation New Dawn, ”Operation ny gryning”. De ska huvudsakligen ägna sig åt utbildning, rådgivning och stöd till Iraks egen försvarsmakt. Vid slutet av nästa år ska de amerikanska trupperna dras tillbaka helt, enligt avtalet mellan USA och Irak.

Frågan är dock om inte de optimistiska planerna redan hotar att kapsejsa. Det tog bara fem dagar innan Irak bad USA-styrkorna om hjälp för att avvärja en terrorist-
attack mot ett militärt högkvarter i Bagdad.

Sex man i en minibuss försökte ramma anläggningens grindar. Amerikanerna ryckte ut med eldunderstöd, helikoptrar, obemannade flygplan och sprängämnesexperter. Två av terroristerna hann utlösa sina bombbälten. Minst tolv irakier dödades innan USA-militären oskadliggjorde terroristerna, som misstänks ha band till al-Qaida.

Tidigare denna vecka dödades två amerikanska soldater och nio sårades när en soldat i den irakiska armén öppnade eld mot dem på en militärbas norr om Bagdad.

Det rörde sig uppenbarligen inte om något terrordåd, utan om ett gräl som urartade. Men oavsett motiv väcker incidenten frågan: När kan den irakiska armén och ordningsmakten själva garantera säkerheten i landet? Något som ju USA misslyckades med, trots att det som mest fanns närmare 170 000 amerikaner i vapen i Irak under de dryga sju år som militärinsatsen pågick.

Irak har en cirka 220 000 man stark armé, men utbildningen och utrustningen släpar efter. Enligt den irakiske arméstabschefen Babaker Zebari kommer det att dröja till 2020 innan landet är fullt kapabelt att försvara sig självt.

Den amerikanske försvarsanalytikern Richard Weitz, verksam vid Hudson-institutet i Washington DC, hävdar dock i en färsk rapport att armén trots allt gjort ”tillräckliga framsteg”. Däremot dömer Weitz ut den irakiska polisens förmåga att förebygga och bekämpa den inhemska terrorismen.