Den libyske agenten al-Miqrahi får resning i Lockerbiefallet. Beskedet att han får överklaga igen river upp såren efter det dödliga flygdådet för snart 20 år sedan — och kan öppna för mångmiljardkrav från Libyen.
SCCRC, en skotsk granskningskommission, har i tre och ett halvt års tid lagt pannan i djupa veck över fallet med Pan Am-planet som sprängdes över skotska Lockerbie. I en 800-sidig rapport meddelar SCCRC att den låter Abd al-Basit Ali al-Miqrahi i appellationsdomstolen High Court överklaga livstidsdomen för dådet.
Statistiken säger att al-Miqrahi har god chans att frias 25 av 39 fall som kommissionen lämnat till High Court har slutat med att den klagande fått rätt.
"Jag hyser tilltro till att . . . jag äntligen kommer att erkännas vara en oskyldig man", kommenterar al-Miqrahi från fängelset utanför Glasgow.
I ett unikt arrangemang med en skotsk specialdomstol förlagd till Nederländerna dömdes libyern 2001 för dådet som dödade 270 människor, däribland den svenske diplomaten Bernt Carlsson och flygvärdinnan Siv Ulla Engström.
SCCRC säger i sitt besked att detta är "det dyraste och enskilt mest komplexa fall vi har haft att utreda", och att det nu finns nya rön som föranleder ytterligare en process.
En annan libyer friades av specialdomstolen på militärbasen Kamp van Zeist, som efter ett första överklagande 2002 bekräftade al-Miqrahis skuld. I synnerhet många av de amerikanska offrens anhöriga uttryckte tillfredsställelse med att någon befunnits skyldig till deras nära och käras död.
Nu rivs såren alltså upp igen, och de brittiska anhöriggrupper som ropat på en offentlig utredning av Lockerbiehärvan får vatten på sin kvarn.
Men de har också anledning att frukta Libyens reaktion. I utbyte mot internationellt erkännande betalade Libyen med början 2003 ut hela tio miljoner USA-dollar i skadestånd för vart och ett av de 270 Lockerbieoffren, totalt motsvarande över 18 miljarder kronor. Om al-Miqrahi frias kan diktatorn Muammar Gaddafi vilja ha tillbaka pengarna.
Någon slutgiltig sanning väntas aldrig komma fram. Efter sprängningen föll misstankarna på den arabiska militanta gruppen PFLP-GC, som skulle ha handlat på Irans order. Motivet troddes vara att ett Iran Air-plan fem månader före Lockerbiesprängningen sköts ned av USA:s flotta i Persiska viken. Samtliga 290 ombord omkom.
USA erkände nedskjutningen och har alltid hävdat att den var ett tragiskt misstag i slutskedet av kriget mellan Iran och Irak, där USA stödde Saddam Husseins Irak och dess dåvarande allierade Kuwait.
Något år senare, när USA behövde Irans och Syriens stöd i Kuwaitkriget mot Irak, lades Iranspåret åt sidan. Utredningen fokuserades i stället på den för tillfället mer lämpliga "skurkstaten" Libyen.